3 januari: Den nya och den gamla hemsidan
Välkommen till min "gamla" hemsida, som jag haft sedan februari 2004. Här finns information om mig och min forskning, boktips, artiklar och andra publikationer som går att ladda ner, och diverse annan information som rör medier, politik och politisk kommunikation. Sedan slutet av december 2009 har jag även en blogg, som innehåller mer frekventa uppdateringar, kommentarer och nyheter. Både den här hemsidan och min blogg kommer att hållas uppdaterade när det gäller information om mig och min forskning, men nya boktips, kommentarer och andra nyheter kommer jag framförallt att lägga ut på bloggen.
21 december: Vilken hemsida är bäst?
Eftersom jag känner mig osäker på om denna eller min nya hemsida är bäst, och eftersom det bättre avgörs av dem som använder den, har jag nu lagt in en möjlighet att rösta på vilken hemsida som är den bästa. Om du vill delta, gå till den nya hemsidan och lägg din röst! Tack för hjälpen!
20 december: Ny hemsida?
Sedan länge har jag funderat på att göra om den här hemsidan, så att den ser mer professionell ut, är enklare att arbeta med och navigera på, och så att det ska bli smidigare att uppdatera den ofta. Dock är jag ingen expert på att designa eller göra hemsidor, varför tankarna på en re-design har stannat vid just tankar. Nu har jag dock skapat en ny hemsida hos wordpress, för att testa hur det fungerar att basera en hemsida på ett bloggverktyg. Den "nya" hemsidan är än så länge mest ett experiment och jag kommer fortsätta att fokusera på den här hemsidan, men om det är någon som har idéer, förslag eller respons på den nya hemsidan får ni gärna skicka ett mail till mig (jesper.stromback@miun.se).
Imorgon har jag annars årets sista föreläsning, på masterkursen "Election campaigns". Sedan väntar jul och nyår, då jag hoppas kunna koppla bort och koppla av från arbetet åtminstone under helgdagarna. Jag kommer dock att uppdatera hemsidan nu och då även under jul och nyår.
En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag er alla!
13 december: Bra analys kring Sverigedemokraterna
I gårdagens Dagens Nyheter skrev statsvetaren Björn Johnson en artikel på DN debatt som handlar om de etablerade partiernas och mediernas behandling av och strategier vad gäller Sverigedemokraterna. Grundbudskapet i artikeln är att Sverigedemokraterna gynnas när de etablerade partierna "tar debatten" med Sverigedemokraterna och gör invandring och integration till en viktig politisk fråga, och när de får mycket uppmärksamhet av medierna.
Detta är en helt korrekt analys: om man utgår från tillgänglig forskning i statsvetenskap och politisk kommunikation som handlar om politisk strategi, väljarbeteende och mediernas effekter råder det inte mycket tvivel på att (a) partier gynnas när "deras" frågor ligger högt på den politiska dagordningen; (b) att medierna har stor opinionspåverkan och att de partier – allt annat lika – som får stor uppmärksamhet i medierna gynnas av det; (c) att diskussioner kring sådant som kan komma att hända ökar sannolikheten att det som diskuteras faktiskt händer, det vill säga att spekulationer kring framtida händelseförlopp kan leda till självuppfyllande profetior; och (d) att högerextrema och invandrarfientliga partier inte kan stoppas av att de etablerade partierna närmar sig dem eller låter deras frågor dominera den politiska debatten. Björn Johnson har därför helt rätt i sin analys – oavsett vad man i övrigt anser om Sverigedemokraterna.
Det som kanske är mest intressant i det här sammanhanget är att Sverigedemokraterna har lyckats påverka många inom medierna till att tro att deras val handlar om att antingen ge Sverigedemokraterna uppmärksamhet eller att "tiga ihjäl dem". Det är dock en helt felaktig analys. Frågan för medierna handlar inte om att "tiga ihjäl" eller uppmärksamma Sverigedemokraterna. Frågan handlar om ifall nyhetsvärderingen ska utgå från faktiska förhållanden idag eller spekulationer kring framtida händelseförlopp.
Om man utgår från situationen idag finns det få skäl att uppmärksamma ett parti som inte sitter i riksdagen och som saknar politisk makt, oavsett om det partiet heter Sverigedemokraterna, Junilistan, Feministiskt initiativ eller något annat. Att inte ge dessa partier uppmärksamhet i medierna och debatten handlar inte om att tiga ihjäl dem: det handlar om att basera nyhetsvärderingarna på faktiska förhållanden och vilka som har makt och inflytande att påverka människors verkligheter.
Om man utgår från spekulationer kring framtida händelseförlopp finns det fler skäl att uppmärksamma partier utanför riksdagen, eftersom det från tid till annan finns partier utanför riksdagen som kan ha chansen att komma in. Samtidigt bidrar en debatt och nyhetsförmedling som utgår från spekulationer kring möjliga framtida händelseförlopp att bidra till självuppfyllande profetior. En sådan debatt och journalistik lever i skuggan av framtiden istället för att fokusera på samtiden.
Journalistiskt är det alltid problematiskt: Journalistik handlar – och bör handla – om att sakligt, balanserat och utifrån verifierade fakta rapportera om sådant som faktiskt har hänt och som är viktigt och relevant. Journalistik bör inte handla om spekulationer om framtiden, oavsett vilket eller vilka partier eller händelseprocesser detta kan tänkas gynna eller missgynna. Den centrala frågan för medierna bör därför inte vara om de ska tiga ihjäl eller ge Sverigedemokraterna (eller något annat parti) uppmärksamhet. Den centrala frågan bör vara vad som faktiskt har hänt och som är sant och relevant och som människor behöver information om för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor.
2 december: Min 100:e publikation
Idag fick jag den senaste boken jag medverkar i med posten. Boken heter Real-Time Response Measurement in the Social Sciences, och är redigerad av Jürgen Maier, Michaela Maier, Marcus Maurer, Carsten Reinemann och Vincent Meyer. Det kapitel jag medverkar med är skrivet tillsammans med Michaela Maier, och handlar om hur man kan använda real-time response measurements för att undersöka effekten av politiska TV-debatter. Titeln på kapitlet är "Advantages and Limitations of Comparing Audience Responses to Televised Debates: A Comparative Study of Germany and Sweden. I det svenska fallet är det SVT-debatten mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt inför valet 2006 som står i fokus för analysen.
Mot bakgrund av det nya bokkapitlet har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
Om jag har räknat rätt blev det nya kapitlet dessutom min 100:e publikation, om man räknar samman böcker, antologier jag redigerat, bokkapitel, tidskriftsartiklar, encyclopediartiklar och rapporter, det vill säga tryckta publikationer. Det känns både roligt och märkligt. Om någon när jag började forska hade sagt att jag skulle komma att skriva mer än 100 böcker, artiklar, kapitel med mera hade jag nog bara skakat på huvudet, men på något sätt har jag ändå gjort det, ensam eller tillsammans med olika kollegor. Detta känns kul och som en anledning att fira.
29 november: Nytt paper och ny tidskriftsartikel accepterad
Idag inleds den årliga forskarkonferensen med New Zealand Political Science Association. Tyvärr kan jag inte vara på plats, men under den konferensen kommer Jennifer Lees-Marshment att presentera ett paper vi har skrivit tillsammans med Chris Rudd. Det bygger på den bok om "Global Political Marketing" vi gav ut för någon månad sedan, och titeln på papret är "Political marketing globalised but contextualized: Results from a comparative political marketing study". Med anledning detta paper har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
Apropå publikationer fick jag igår besked om att Adam Shehata och jag själv fått en ny tidskriftsartikeln accepterad av European Journal of Political Research. Det känns mycket kul, och artikeln är en av dem jag är mest nöjd med. När artikeln kommer i tryck vet jag inte, men den handlar om de kausala sambanden mellan nyhetskonsumtion och politiskt intresse. Tidigare forskning har visat att det finns ett positivt samband, men frågan är om det är politiskt intresse som leder till att man konsumerar nyhetsmedier, eller om konsumtion av nyhetsmedier leder till politiskt intresse. Resultaten visar bland annat att de kausala sambanden går i båda riktningarna, även om politiskt intresse har en starkare effekt på nyhetskonsumtion än tvärtom. Resultaten visar också bland annat att sambanden mellan politiskt intresse och nyhetskonsumtion är starkast och mest entydiga när det gäller public service-nyheterna Rapport, Aktuellt och Ekot – och att det inte finns några sådana samband vad gäller TV4 Nyheterna. Det kastar nytt och intressant ljus på frågan om public service och dess demokratiska betydelse.
26 november: Bloggar och politik
Dagens boktips handlar om politiska bloggar och deras betydelse i den politiska kommunikationen; en nog så viktig fråga. En aspekt som sällan lyfts fram i den diskussionen är emellertid vilka bloggskribenterna är. Har bloggarna bidragit till att vidga den politiska debatten så att fler röster som annars inte kommer fram kan höras, och är de representativa för större grupper av medborgare? När det gäller USA är svaret enligt den nya boken "Typing Politics" ett tydligt nej på de frågorna. Eller för att lyfta fram två intressanta resultat och citat från boken: "The most commonly read blogs are not written by ordinary individuals. There are four general occupational groups among the writers of the top blogs: college professors, lawyers, journalists, and political consultants and activists", och "The political blogosphere tends to be a male-oriented forum dominated by male bloggers who in turn attract an audience that is largely male". Om detta gäller även Sverige vet jag inte, men intressant är det.
Apropå bloggar har jag idag lagt till en länk till Institutet för mediestuders blogg.
23 november: Socialdemokraternas valstrategi
Idag lade socialdemokraterna ut sin valstrategi inför valet 2010 på nätet (klicka här). Även om den är ganska övergripande och inte "avslöjar" särskilt mycket är det intressant – och föredömligt – ATT de lägger ut valstrategin offentligt. Än så länge har jag inte hunnit analysera valstrategin särskilt djupt, men intressant att notera är att de formulerar behovet av att utveckla en berättelse som binder samman olika delar av budskapet. Är det något jag brukar poängtera när jag är ute och föreläser är det bland annat behovet av en slagkraftig och stark berättelse, eller som jag skrev i "Makt, medier och samhälle" som gavs ut i våras:
"I en informationsmiljö som präglas av överflöd av information och konkurrerande budskap är det viktigare än någonsin att partierna har en genomtänkt strategi för vilka budskap de vill föra fram. Det är också viktigare än någonsin för politiska aktörer att formulera en slagkraftig och lockande metaberättelse. Med metaberättelse avses ett övergripande budskap och en berättelse som sammanfattar och uttrycker de värderingar som partiet eller organisationen står för. En effektiv metaberättelse ger uttryck för partiets värderingar, binder ihop de budskap som partiet står för, och ger ett tydligt och lättförståeligt svar på frågan "vad står x för?" En effektiv metaberättelse förmår också väcka känslor hos människor. Man måste vända sig både till människors hjärtan och hjärnor".
En del av socialdemokraternas kommande berättelse sägs vara att understryka att "vi har en politik för alla, inte bara för sjuka och arbetslösa". Det är en intressant – och defensiv – formulering, eftersom den tar som sin utgångspunkt de borgerliga partiernas kritik av socialdemokraterna. De poängterar också att de "har allt att vinna på att synliggöra att jobben och ekonomin är två sidor av samma mynt". Den formuleringen är intressant utifrån perspektivet att alliansregeringen har lyckats bättre med att vinna förtroende för sitt sätt att sköta ekonomin än vad gäller arbetslösheten och jobben, som var den stora vinnarfrågan för alliansen förra valet. Det ska därför bli intressant att följa hur socialdemokraterna framöver gestaltar denna relation mellan frågan om ekonomin och arbetslösheten – och hur allianspartierna gör detsamma.
En sista snabb notering är att det inte märks mycket i valstrategin av det organiserade samarbetet mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Även om det sägs att de "söker mandat för s-ledd röd-grön samarbetsregering" och att de kommer att presentera en gemensam regeringsplattform utgår valstrategin i allt väsentligt från socialdemokraterna själva. Samtidigt som det på ett sätt är naturligt innebär det att en kommande utmaning kommer att bli att utforma en gemensam strategi för de tre samarbetspartierna.
22 november: Om veckan som gick
En av de stora nyheterna i den svenska forskarvärlden den gångna veckan var att en professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet befanns skyldig till plagiat. Ett flertal tidningar i Sverige har rapporterat om detta, bland annat Dagens Nyheter och Nya Wermlands-Tidningen. Även om det finns en gråzon är det i det aktuella fallet tydligt att professorn i fråga under en längre tid har plagierat andra skribenter; den utredning som har gjorts lämnar inget tvivel om den saken.
För förtroendet för forskningen är det en katastrof när sådant här sker, och för de övriga som är verksamma vid MKV i Karlstad – och de som intet ont anande har skrivit tillsammans med den aktuelle professorn – måste det kännas oerhört jobbigt. Den aktuelle professorn har svikit allt vad god forskningssed innebär, och alla dem – kollegor, samarbetspartners, organisationer som har anlitat honom för sakkunniguppdrag – som han har arbetat med och som har litat på honom.
Det jag inte för mitt liv kan begripa är varför. Förutom att det är omoraliskt och ett svek mot både principer och kollegor, kan jag inte förstå vad det finns att vinna på att plagiera andras texter. Förr eller senare upptäcks det alltid, och så mycket arbete kan man rimligen inte komma undan genom att plagiera. Huvuddelen av artiklarna och böckerna måste man väl ändå skriva själv. Den förklaring som professorn enligt universitetet har uppgett – tidsbrist och slarv – låter inte särskilt trovärdig, särskilt inte med tanke på att plagiat har hittats så långt tillbaka som 2002.
Nu har en arbetsrättslig process inletts, och möjligen kommer mer information att komma fram i den fortsatta processen. I vilket fall är det som har hänt riktigt sorgligt.
En roligare nyhet i veckan som gick var att regeringen har nominerat EU-minister Cecilia Malmström till ny svensk EU-kommissionär. Det var ett mycket bra val! Bland svenska politiker finns det få om någon som är lika kunnig, insatt och engagerad i Europafrågor som Cecilia – som även disputerade i statsvetenskap 1998 på en avhandling med titeln "Regionen, makten och härligheten: regionala partier i Västeuropa" – och jag är övertygad om att hon kommer att göra ett mycket bra jobb som EU-kommissionär!
6 november: Ny tidskriftsartikel publicerad
På nätet såg jag idag att senaste numret av tidskriften Javnost–The Public har publicerats. I den medverkar jag med en artikel som handlar om de svenska mediernas publiceringar och användande av opinionsmätningar under valrörelserna 1998-2006. Eller för att citera artikelns abstract:
"While the histories of opinion polling and the news media have been closely intertwined ever since the invention of polling, the question as to whether the media’s reporting on opinion polls should be considered as detrimental or beneficial from a democratic perspective is still open and contested. The purpose of this paper is thus to investigate the publication of opinion polls in the Swedish media during the last three election campaigns, with a focus on how the media used opinion polls and whether or not the media, at the end of the day, mainly used opinion polls to give voice to the people – or to the media and the journalists themselves. Among other things, the results suggest that more often than not, polls serve as vox media rather than vox populi".
Mot bakgrund av den nya tidskriftsartikeln har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
3 november: Diverse arbete pågår
Den här tiden på året brukar vara en av de mest stressiga för de kommunikationsforskare som är internationellt orienterade. Skälet är att deadline för International Communication Associations (ICA) årliga konferens alltid ligger i början av november, och för dem som är internationellt orienterade är det den viktigaste årliga konferensen. Den här gången har jag dock bestämt mig för att inte åka till ICA, eftersom konferensen nästa år ska hållas i Singapore. För mig framstår det som principiellt fel att lägga en kommunikationskonferens i ett land som inte har yttrande- och tryckfrihet, och som har en lång rad andra demokratiska brister. Därför kommer jag bojkotta nästa års konferens.
Istället för att skriva paper har jag ägnat de senaste veckorna åt undervisning. Just nu undervisar jag bland annat på vårt internationella masterprogram "Journalistik, medier och demokrati", och på C- och B-metod. Under de närmaste veckorna kommer jag även att undervisa i politisk kommunikation på vårt journalistprogram, samt handleda ett antal C-uppsatser. Särskilt mycket forskning hinner jag mot den bakgrunden inte med för närvarande, även om jag försöker hinna med en del skrivande mellan varven. Framförallt arbetar jag då med ett kapitel till den kommande boken "Political Public Relations: Principles and Applications", som jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis. Parallellt med det arbetar jag med ett kapitel tillsammans med Toril Aalberg och Anders Todal Jenssen, med den preliminära titeln "Between the Visible Hand of Government and the Invisible Hand of the Free Market: The Media Coverage of the Financial Crisis and Attitudes Towards Government Regulations". Deadline för båda dessa kapitel ligger i början av nästa år, och båda är mycket intressanta och utmanande att arbeta med.
20 oktober: Nya publikationer
Just nu tycks det vara en period där flera publikationer som jag medverkar i kommer från trycket. Förutom "Global Political Marketing" har det nu kommit två andra böcker där jag medverkar med kapitel. Den första av dessa är den omfattande "Encyclopedia of Journalism", där jag medverkar med en artikel om medier och journalistik i Skandinavien. Den andra publikationen är ett bokkapitel som jag skrivit tillsammans med Lars Nord, med titeln "When a Natural Disaster Becomes a Political Crisis. A Study of the 2004 Tsunami and Swedish Political Communication". Kapitlet ingår i boken "After the Tsunami. Crisis Communication in Finland and Sweden", redigerad av Ullamaija Kivikuru och Lars Nord och publicerad av Nordicom. Mot bakgrund av dessa nya publikationer har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
14 oktober: Ny bok ute nu
Nu har min senaste bok kommit från tryckeriet. Boken heter "Global Political Marketing" och är redigerad tillsammans med Jennifer Lees-Marshment och Chris Rudd, och som titeln säger handlar den om politisk marknadsföring och politisk sälj- och marknadsorientering i en rad länder världen över. Totalt sett innehåller boken 19 kapitel , och boken är både en av de första och samtidigt den mest heltäckande boken hittills om politisk marknadsföring och marknadsorientering världen över. Det känns verkligen fantastiskt kul att den äntligen är klar, och förhoppningsvis ska den inspirera till mer – helst jämförande – forskning på området. Det skulle verkligen behövas, för ännu är detta en ganska ung forskningsinriktning, och mycket återstår att göra. I vilket fall, de kapitel som ingår i boken är:
(1) Global political marketing, av Jennifer Lees-Marshment
(2) A framework for comparing political market-orientation, av Jesper Strömbäck
(3) Political marketing in Germany, av Michaela Maier, Jens Tenscher och Kirsten Schüller
(4) Political market-orientation in a multi-party system: the Swedish case, av Jesper Strömbäck
(5) New Zealand political marketing: marketing communication rather than the product, av Jennifer Lees-Marshment
(6) Australian political marketing: substance backed by style, av Andrew Hughes och Stephen Dann
(7) Political marketing in the United States: from market- towards sales-orientation?, av Jonathan Knuckey
(8) UK political marketing. a question of leadership?, av Jennifer Lees-Marshment och Robin T. Pettitt
(9) The level of market-orientation of political parties in Greece, av Iordanis Kotzaivazoglou och Yorgos Zotos
(10) Political salesmen in Hungary, av Balazs Kiss och Zsusanna Mihalyffy
(11) The Czech case: a marketing-oriented party on the rise?, av Anna Matuskova, Otto Eibl och Alexander Braun
(12) Testing the market-oriented model of political parties in a non-Western context: the case of Taiwan, av Dafydd J. Fell och Isabelle Cheng
(13) Political marketing in Ghana, av Kobby Mensah
(14) Political marketing in a weak democracy: the Peruvian case, av Pedro Patron Galindo
(15) Political marketing techniques in Russia, av Derek S. Hutcheson
(16) Political market-orientation in Japan, av Masahiko Asano och Bryce Wakefield
(17) Implementing and interpreting market-orientation in practice: lessons from the UK, av Roger Mortimore och Mark Gill
(18) Political marketing, party behaviour and political science, av Micke Temple
(19 Global political marketing: analysis and conclusions, av Jennifer Lees-Marshment, Chris Rudd och Jesper Strömbäck
Mot bakgrund av den nya boken har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
8 oktober: På konferens i Tyskland
Just nu befinner jag mig i Landau i Tyskland på konferensen "Campaigning for Europe 2009". På konferensen presenteras de första resultaten från olika forskningsprojekt kring årets val till Europaparlamentet, och det är både spännande att höra om resultatet och imponerande att se omfattningen och bredden av all forskning som pågår runt om i Europa. Än så länge dröjer det tills några resultat finns i tryck, men troligen kommer årets val till Europaparlamentet bli det mest utforskade hittills. Själv ska jag imorgon rapportera de första resultaten från ett jämförande projekt kring mediernas bevakning av Europaparlamentsvalet, på temat "The Mediatization of European Election News Coverage".
4 oktober: Ny bok på gång
Nu är det bara någon vecka kvar till min nästa bok ligger tryckt och klar: Enligt uppgifter från förlaget ska "Global Political Marketing", som jag är redaktör för tillsammans med Jennifer Lees-Marshment och Chris Rudd, publiceras den 9 oktober. Som titeln gör tydligt handlar boken om marknadsföringen (marketing) och marknadsorienteringen (market-orientation) av politik i en rad länder världen över. Totalt sett innehåller boken 19 kapitel, och de länder som ingår i boken är: Tyskland, Sverige, Nya Zeeland, Australien, USA, Storbritannien, Ghana, Grekland, Ungern, Tjeckien, Taiwan, Peru, Ryssland och Japan. Mer information om bokens kapitel och vilka författare som medverkar finns här.
16 september: Inte som planerat
Idag skulle jag egentligen sitta på ett plan till Leeds för att delta vid konferensen Mediated Citizenship. Political Information and Citizenship in Europe. Istället ligger jag däckad i feber och någon form av förkylning :(, vilket känns oerhört trist. Jag kan bara hoppas att jag snart är på benen igen: det finns allt för mycket på "att göra"-listan för att jag ska ha tid att ligga i sängen. Tack och lov kommer min kollega Kristoffer Holt (stort tack!) emellertid kunna presentera det paper som jag och Adam Shehata har skrivit och skulle ha presenterat på konferensen. Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer med det nya papret. Vid sidan av det har jag också lagt ut ett nytt boktips, som bör vara av intresse inte minst för de svenska partierna och partistrategerna.
9 september: Ny bok ute nu
Idag presenterades den nya boken "Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006" vid ett seminarium arrangerat av SNS i Stockholm. Det blev ett mycket bra, intressant och fullsatt seminarium, och det märktes både att många var intresserad av svensk politisk kommunikation och att valtemperaturen är stigande. Det känns kul – och jag hoppas intresset för politisk kommunikation ska fortsätta vara starkt. Sedan hoppas jag givetvis också att boken ska uppmärksammas och läsas av många. En artikel har faktiskt redan publicerats av Dagens Samhälle, vilken kan läsas här.
Sammantaget innehåller boken elva kapitel, närmare bestämt följande:
1. Att studera valrörelser, av Jesper Strömbäck
2. Valmanifestens bild av Sverige – kampen om gestaltningarna, av Adam Shehata
3. Professionaliseringen av svenska valkampanjer – myt eller verklighet?, av Jesper Strömbäck
4. Centerpartiets valkampanj 2006 – en fallstudie, av Anna-Sara Fagerholm, Christina Grandien och Jeanette Lozanovska
5. Den medialiserade valbevakningen, av Jesper Strömbäck
6. En lokal valrörelse på partiernas villkor, av Lars Nord
7. Nyhetskommentatorer, spionskandaler och nyhetsdramer, av Elisabeth Stúr
8. Den dynamiska valrörelsen – kampanjeffekter under valrörelsen 2006, av Jesper Strömbäck
9. Mediernas dagordningsmakt – om medierna, väljarna och jobbfrågan, av Adam Shehata
10. Persson mot Reinfeldt – om effekterna av tv-debatter, av Jesper Strömbäck
11. Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla?, av Lars Nord
Mer information om boken finns hos SNS förlag, och den kan köpas via vanliga bokhandlarn. Med anledning av den nya boken har jag idag även uppdaterat sidorna med mina publikationer.
11 augusti: Dålig valbevakning och ny bok på gång
Nu är semestern slut och jag har börjat jobba som vanligt igen. En av de saker som står överst på dagordningen är att göra en innehållsanalys av hur ledande svenska medier bevakade valet till Europaparlamentet i juni. Så här långt har jag bara hunnit innehållsanalysera TV4 Nyheterna, och jag måste säga att deras valbevakning – åtminstone i den dagliga huvudsändningen – var oerhört tunn. I den mån TV4 Nyheterna överhuvudtaget uppmärksammade valet handlade det nästan enbart om det politiska spelet. Den som följde TV4 Nyheterna för att få information om politikens innehåll fick verkligen inte lära sig mycket. Kanske är det inte så förvånande – även i samband med tidigare val har TV4:s valbevakning varit mer fokuserad på det politiska spelet än bevakningen i Rapport och Aktuellt – men det är ändå sorgligt att se att ett såpass viktigt nyhetsprogram inte tog valet till Europaparlamentsvalet på större allvar.
Apropå val och mediernas valbevakning är det nu mindre än en månad till min nästa bok släpps. Boken är redigerad av Lars Nord och mig och har titeln "Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006". Den kommer att släppas vid ett seminarium som SNS arrangerar den 9 september. Mer information om seminariet finns här, och mer information om boken finns här.
8 augusti: Nytt paper
Just nu pågår den årliga konferensen med American Association for Education in Journalism and Mass Communication (AEJMC). Tyvärr kan jag inte vara med, men däremot kommer Spiro Kiousis och Michael McDevitt att presentera ett paper som vi tre har skrivit tillsammans. Titeln på papret är "Agenda Setting, Issue Ownership, and Priming: Exploring Linkages and Impact on Vote Choice". Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer med det nya papret.
27 juli: Tillbaka i verkligheten
Efter en veckas segling tillsammans med min pappa är jag nu tillbaka i Sundsvall. Trots att vädret inte var det bästa var det fantastiskt skönt att få segla några dagar, och att få umgås och koppla av långt bort från allt vad datorer och annan modern teknologi heter. För mig finns det nog ingenstans jag kan koppla av lika mycket som ombord på en segelbåt.
Medan jag var borta pågick den årliga konferensen med International Society of Political Psychology. På den presenterade Toril Aalberg ett paper som vi skrivit tillsammans, som handlar om hur norska och svenska riksdagsledamöter ser på medierna. Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer med detta paper.
Medan jag var borta fick jag även två goda nyheter, närmare bestämt att Daniela Dimitrova och jag fått två nya artiklar accepterade i International Communication Gazette respektive Journal of Global Mass Communication. När de kommer i tryck vet jag inte, men det känns kul att ha fått dessa artiklar accepterade. Båda handlar om jämförelser mellan svenska och amerikanska TV-nyheter, bland annat användandet av nyhetskällor och de svenska respektive amerikanska TV-nyheternas format.
15 juli: Ny bok om political marketing
I dagarna publicerades Jennifer Lees-Marshments nya bok "Political Marketing: Principles and Applications". Det är den första egentliga läroboken om political marketing, och det ska bli mycket intressant att läsa den. Boken innehåller också en lång rad fallstudier kring political marketing i olika länder, och själv medverkar jag med en fallstudie om de svenska moderaterna inför valet 2006. Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
8 juli: Granskningsnämnden och Vem är Vem?
Idag fick jag två intressanta brev med posten. Det första var från regeringskansliet, som meddelade att mitt förordnande som ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV har förlängts till 2012. Det känns mycket kul. Uppdraget som ledamot i granskningsnämnden är mycket intressant och känns viktigt, och jag ser därför fram emot de kommande årens arbete i granskningsnämnden.
Det andra brevet innehöll också en positiv – om än lite märklig – nyhet. Brevet handlade om att jag är föreslagen att vara med i nästa upplaga av uppslagsverket Who’s Who in the World. Jag vet inte riktigt vad jag har gjort för att förtjäna det och hur det kommer sig att de vill ha med mig, men lite kul känns det.
4 juli: Grattis USA, bra Schulman, märkligt DN
Idag är det den fjärde juli, USA:s nationaldag! För två år sedan firade jag den på traditionsenligt amerikanskt sätt i Alachua, en mindre stad i närheten av Gainesville i norra Florida. Det var en både intressant och mycket kul upplevelse, och det är inte utan att jag önskar att jag kunde fira dess nationaldag på plats. USA är ett oerhört komplext, dynamiskt och fantastiskt land, och det finns all anledning att gratulera landet på dess nationaldag!
Successivt börjar jag annars vänja mig vid att vara tillbaka i Sverige igen. En av många saker jag saknar i USA är emellertid New York Times, vilket är en oerhört bra tidning. Dagens Nyheter i all ära, men jämfört med New York Times är det en mycket lättviktig och tunn tidning. Faktum är att Sverige saknar en riktigt kvalificerad och ambitiös daglig nyhetstidning. Det kanske är naturligt med tanke på hur liten den svenska marknaden är, men jag önskar ändå att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (som man inte ens kan få på morgonen i Sundsvall) kunde sätta ribban lite högre. På nätet påminner DN närmast om en tabloid i nyhetsvärderingen.
I dagens DN läste jag samtidigt att DN har börjat ett samarbete med New York Times där vissa krönikor av David Brooks ska översättas och publiceras i DN. Det är bra: David Brooks är oftast intressant och givande att läsa. En sak som DN inte nämnde i presentationen av honom är emellertid att han är konservativ, till skillnad från de flesta krönikörerna i New York Times. Att DN inte nämnde det är märkligt – det borde vara självklar konsumentupplysning.
I dagens DN publicerade Alex Schulman samtidigt en mycket intressant artikel där han sågade bloggarnas betydelse och de etablerade mediernas inställsamhet inför bloggosfären. Det är en riktigt lysande artikel, som helt stämmer överens med en bild forskningen på området ger. Den förtjänar verkligen att läsas!
Apropå bloggar kan statsvetaren Henrik Oscarssons blogg verkligen rekommenderas! Är man intresserad av politik och samhälle är det en av de absolut bästa svenska bloggarna, och för egen del är det den enda svenska bloggen jag följer regelbundet.
2 juli: Nytt bokkontrakt
Häromdagen landade det i brevlådan, kontraktet för min nästa bok. Den ska redigeras tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida, och den preliminära boktiteln är Political Public Relations: Concepts, Principles, Applications. Som titeln antyder kommer boken att handla om tillämpningen av public relations i politiska sammanhang och, på en teoretisk nivå, om länkar mellan teori och forskning i public relations respektive politisk kommunikation och statsvetenskap.
Trots att det är väl känt att public relations har en stor betydelse i politiska sammanhang är det mycket sällan forskare i statsvetenskap och politisk kommunikation använder sig av teori och forskning från public relations, samtidigt som forskningen i public relations nästan uteslutande handlar om den kommersiella sfären. Det finns bara få exempel på forskning som har ambitionen och lyckas skapa en syntes mellan teori och forskning från såväl politisk kommunikation och statsvetenskap som public relations.
Tanken är mot den bakgrunden att "Political Public Relations" ska lyckas smälta samman forskning och teori från politisk kommunikation, statsvetenskap och public relations, och samtidigt definiera forskningsfältet political public relations. Det ska bli mycket spännande att arbeta med den här boken, som kommer att publiceras av Routledge – ett av världens största bokförlag med inriktning mot akademisk litteratur. Planen är att boken ska finnas i tryck inför ICA-konferensen i maj 2011.
Innan dess ska ett par andra böcker gå i tryck. Just nu sitter jag och läser korrektur för Väljarna, partierna och medierna, som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord och som ska publiceras av SNS Förlag i september. Om någon vecka kommer därutöver det sista korrekturet för Global Political Marketing, som jag är redaktör för tillsammans med Jennifer Lees-Marshment och Chris Rudd, också att landa i mailboxen. Den boken ska publiceras av Routledge i oktober.
Idag har jag i vilket fall uppdaterat sidan om min forskning med information om det nya bokprojektet. Inom de närmaste dagarna kommer jag även att lägga ut ett nytt boktips.
24 juni: Tillbaka i Sverige - igen
Efter helgens projektmöte i Trondheim är jag nu tillbaka i Sverige och Sundsvall. Det var ett på alla sätt mycket intressant och lyckat projektmöte. Efter att ha genomfört opinionsmätningar och innehållsanalyser av nyhetsjournalistiken i sex länder (Norge, Sverige, Belgien, Holland, USA, England) finns det nu en mängd data som bara väntar på att analyseras, och helgens möte handlade mestadels om vilka bokkapitel, papers och artiklar som ska skrivas framöver baserade på de genomförda opinionsmätningarna och innehållsanalyserna. Såvitt jag vet tillhör det här projektet ett av de mest omfattande komparativa forskningsprojekten, och det känns mycket spännande att få vara en del av det. Efter sommaren och semestern ska det också bli mycket intressant att börja arbetet med att analysera resultaten i detalj och börja skriva olika artiklar och kapitel om dem.
Om bara ett par dagar och innan semestern är det dock dags för ännu en resa, den här gången till München för det andra mötet med NEPOCS – Network for European Political Communication Scholars (se inlägg nedan, den 17 december). Då ska vi bland annat diskutera förändringar av "the political information environment" i Europa under de senaste 30 åren, det vill säga hur televisionens utbud av nyhets- och samhällsjournalistik har förändrats. Diskussionen kommer att baseras på undersökningar av TV-utbudet 1977, 1987, 1997 och 2007 i de europeiska länder som finns representerade i NEPOCS, vilka genomfördes under våren. Framöver kommer det att skrivas någon forskningsartikel utifrån resultaten.
Apropå artiklar fick jag för cirka en vecka sedan en ny artikel accepterad av tidskriften Media, Culture & Society. Artikeln är skriven tillsammans med David Nicolas Hopmann vid Syddanske universitet, och har titeln: "The Rise of the Media Punditocracy? Journalists and Media Pundits in Danish Election News 1994-2007". Det känns mycket kul att den har blivit accepterad. Under de senaste veckorna har jag även fått "minor revision" från tre andra tidskrifter dit jag skickat artiklar, och dessa har nu reviderats och skickats in på nytt. Förhoppningsvis kommer de också att accepteras framöver.
17 juni: Tillbaka i Sverige
Efter drygt nio månader som gästprofessor vid University of Florida är jag nu tillbaka i Sverige. Att få bo i Florida och verka vid University of Florida under så lång tid och under en så spännande politisk period som höstens presidentval har varit en fantastisk och oerhört lärorik upplevelse, och jag är mycket tacksam för det stipendium jag fick från Lage Jonason och Sverige-Amerika Stiftelsen som möjliggjorde detta! Om ni läser detta: STORT TACK! Till andra som läser detta och funderar över att själva åka utomlands för att studera eller gästforska: ta chansen!
Eftersom det bara är någon dag sedan jag kom tillbaka till Sverige är jag fortfarande trött och jetlaggad, och försöker hämta mig från omställningen både fysiskt och mentalt. Det är inte utan att det känns en aning märkligt att vara tillbaka, samtidigt som det är underbart att få vara tillsammans med min älskade igen och att snart få träffa familj och vänner igen.
Redan imorgon väntar dock nästa resa, då jag flyger till Trondheim för ett möte inom forskningsprojektet "Media Systems, News Content, and Public Perception of Political Reality". Det är ett mycket spännande internationellt projekt som leds av Toril Aalberg, och jag ser därför verkligen fram emot mötet. Det enda som är synd är att det ligger på midsommarhelgen, men sådant är livet. Midsommar är ingenting världen bortom Sveriges gränser känner till eller bryr sig om.
När jag är tillbaka från Trondheim kommer jag att uppdatera hemsidan på nytt, med nya boktips, nyheter från de senaste veckorna, och några reflektioner kring likheter och skillnader mellan Sverige och USA. Tills dess vill jag bara passa på och önska alla en riktigt skön och glad midsommarhelg!
8 juni: Valet är över – nya undersökningar väntar
Igår gick svenskarna slutligen till valurnorna för att rösta i Europaparlamentsvalet, och vi vet vilka som vann respektive förlorade. Hur valutgången betraktas beror givetvis i stor utsträckning på vilket parti man sympatiserar med. Oavsett partisympatier är det dock glädjande att det svenska valdeltagandet ökade, samtidigt som det också är beklagligt att det forfarande är så lågt och att det sammantagna valdeltagandet i EU sjönk.
Själv insåg jag idag att den här valrörelsen är den första sedan riksdagsvalet 1988 som jag inte på något sätt deltagit i eller kommenterat valrörelsen. Från amerikansk horisont har valet emellertid känts ganska avlägset, och det känns som om jag har bättre koll på aktuell amerikansk än aktuell svensk och europeisk politik. Därför har jag inte velat uttala mig. Röstade gjorde jag emellertid, både därför att jag ville och därför att det känns som en demokratisk plikt.
När jag kommer hem till Sverige väntar dock en innehållsanalys av hur medierna bevakade valet till Europaparlamentet. Det ska bli intressant, kanske särskilt eftersom jag inte följt valrapporteringen dag-för-dag som jag annars alltid brukar. Exakt när resultaten är klara återstår att se, men förhoppningsvis ska åtminstone några preliminära resultat finnas klara under början av hösten.
27 maj: Tillbaka från ICA
Nu är jag tillbaka i Gainesville efter ICA-konferensen i Chicago. Det var en mycket lyckad och intressant konferens, och en av de bästa som jag hittills har varit på. Enligt arrangörerna deltog fler än vanligt, och överlag höll presentationerna och seminarierna en mycket hög kvalitet. Mina egna presentationer gick också bra, vilket känns skönt.
På konferensen släpptes också den nya boken Mediatization. Concept, Changes, Consequences, redigerad av Knut Lundby, i vilken jag och Frank Esser medverkar med ett kapitel om politikens medialisering. Av det skälet har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
På ICA-konferensen hölls också två separata seminarier om medialisering. Båda var välbesökta, och av diskussionerna och den nya boken att döma håller medialiseringsteorin på att bli allt viktigare och mer framträdande. Det skulle därför inte förvåna mig om vi under de närmaste åren kommer att få se fler nya papers, forskningsartiklar och böcker om medialiseringen i allmänhet och politikens medialisering. Det känns spännande, och jag ser fram emot att läsa Mediatization. Concept, Changes, Consequences.
17 maj: Om veckan som gick
Den gångna veckan blev jag till sist klar med innehållsanalyserna av den svenska valjournalistiken 2006 och den amerikanska valjournalistiken 2008. Det känns oerhört skönt! Samtidigt som kvantitativ innehållsanalys är en av de metoder jag föredrar är själva kodandet av nyheterna inte alltid den mest stimulerande sysselsättningen. Däremot tar det mycket tid. Kombinationen gör att det alltid känns bra när kodandet är klart och man kan börja analysera resultaten.
Den gångna veckan blev jag också klar med det paper om politikens medialisering som jag ska presentera på ICA-konferensen som inleds den kommande veckan. Även det känns bra – allt som allt har veckan som gick varit bra och präglats av att jag kunnat avsluta olika projekt.
Den kommande veckan kommer att präglas av årets ICA-konferens. Det är som jag skrivit tidigare här den största och viktigaste internationella forskarkonferensen för medie- och kommunikationsforskning. I år kommer den att hållas i Chicago, och jag ser verkligen fram emot att träffa kollegor och vänner och att lyssna på olika seminarier och forskningspresentationer. I år ska det bli extra kul, eftersom det blir första gången sedan jag åkte till Florida i augusti förra året som jag kommer träffa många av mina svenska kollegor och vänner.
På årets konferens kommer jag att presentera fem papers, så det kommer samtidigt bli intensiva dagar. Jag hoppas dock att jag ska få lite tid att se mig omkring i Chicago. Under de närmaste dagarna kommer jag i vilket fall uppdatera listan med mina publikationer med de papers som ska presenteras på ICA-konferensen.
10 maj: Om veckan som gick
Så kan ännu en vecka läggas till handlingarna; en vecka som arbetsmässigt har präglats av innehållsanalyser av den svenska och amerikanska valjournalistiken och skrivandet av ett paper om politikens medialisering. I onsdags blev jag klar med detta paper, som nu ska revideras för att passa som kapitel i en kommande bok om metoder och angreppsätt i forskning kring politisk kommunikation. Deadline för den omarbetningen är redan på fredag den kommande veckan, så jag behöver inte fundera särskilt mycket på vad jag ska ägna tiden åt under de närmaste dagarna.
Vad gäller arbete fick jag två goda nyheter under den gångna veckan. Till att börja med fick Michael Karlsson vid Karlstad universitet och jag en gemensam artikel accepterad av Journalism Studies. Det känns jättekul! Artikeln handlar om tillvägagångssätt för att undersöka nätjournalistiken. När den kommer att publiceras är oklart, men det viktigaste är att den är accepterad. Artikeln kommer även att presenteras som paper på den kommande ICA-konferensen (mer om den senare i veckan). Idag fick jag också besked att ett paper som jag skrivit tillsammans med Spiro Kiousis och Michael McDevitt har blivit accepterat till AEJMC:s konferens, som kommer att hållas i Boston i augusti. Papret handlar om dagordningsteorin, priming och teorin om sakägarskap, och representerar ett försök att teoretiskt integrera och empiriskt testa de tre teorierna på den svenska valrörelsen 2006 och arbetslöshetsfrågan. Inom de närmaste veckorna ska vi arbeta vidare med det papret, för att sedan skicka det som artikel till någon tidskrift.
3 maj: Veckan som gick
Det märktes inte mycket av första maj här i Florida, vare sig i medierna eller på gator och torg. Visserligen anordnades en demonstration i Gainesville i fredags mot nedskärningarna vid University of Florida, som i år kommer tvingas skära ner nästan tio procent av budgeten, men den hade ingenting med "arbetarnas dag" att göra. Inte heller i medierna uppmärksammades det internationella firandet av första maj, och jag kan inte låta bli att undra över hur många amerikaner som överhuvudtaget känner till att första maj i många länder räknas som arbetarnas dag.
De frågor som istället har stått överst på dagordningen har handlat om den nya influensan (swine flu), att Obama i ondags varit president i 100 dagar, och att en av de republikanska senatorerna, Arlen Spector, i veckan gick över till demokraterna. För medierna har det inneburit att det funnits tre stora "nyhetsberättelser" på en och samma vecka, vilket har trängt undan de flesta andra nyheter. Både när det gäller influensan och uppmärksammandet av att Obama varit president i 100 dagar har rapporteringen utan tvekan varit överdrivan. Så annorlunda än alla andra dagar är inte Obamas hundrade dag, och så farlig är inte influensan. När det gäller just influensan har än så länge en person dött i USA – vilket kan jämföras med att över 30 000 amerikaner dör varje år av helt vanliga influensor. Men de har uppenbarligen inte lika stort nyhetsvärde.
För egen del har jag ägnat veckan åt framförallt tre saker. Till att börja med håller jag på och skriver på ett paper om politikens medialisering, som förhoppningsvis ska vara klart om drygt en vecka. Därutöver håller jag fortfarande på och dinnehållsanalyserar den svenska och amerikanska valjournalistiken, vilket jag också hoppas vara klar med inom de närmaste veckorna. I veckan fick jag också det första korrekturet på en kommande bok som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord, som handlar om den svenska valrörelsen 2006. Boken kommer att ges ut av SNS förlag i höst, och har den preliminära titeln "Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006".
Apropå publikationer och politikens medialisering kom det senaste numret (nummer 4, 2008) av Statsvetenskaplig Tidskrift ut i veckan. I den medverkar jag med en artikel med titeln "Medialisering och makt. En analys av mediernas politiska påverkan". Av det skälet har jag idag uppdaterat sidan med mina publikationer.
Idag har jag även lagt ut ett nytt boktips, som verkligen kan rekommenderas dem som är intresserade av utrikespolitik. Till skillnad från tidigare i vår ligger nu flera böcker som verkar intressanta och väntar på att bli lästa, så troligen kommer jag lägga ut lite fler boktips under den närmaste tiden än vad jag har gjort under de senaste månaderna.
26 april: Tillbaka från Las Vegas
Nu är jag tillbaka i Gainesville efter några givande dagar i Las Vegas. BEA-konferensen som sådan var intressant, och presentationen av det paper jag var medförfattare till gick bra. Det var också mycket kul att se och uppleva Las Vegas, en stad jag gärna skulle besöka igen. I vilket fall har jag idag uppdaterat mina publikationer med det paper som presenterades vid BEA-konferensen.
22 april: Till Las Vegas
Idag kommer jag att åka till Las Vegas för att delta vid Broadcast Education Association’s (BEA’s) årliga konferens. Förutom att lyssna på diverse seminarier ska jag presentera ett paper som jag har skrivit tillsammans med en rad doktorander vid University of Florida, vilket handlar om hur internationella medier bevakade 2008 års amerikanska presidentval. Det ingår i ett Research Symposium på temat "Technopolitics: New Technologies, New Voices, New Voters". Det ska bli mycket spännande och intressant, och då tänker jag både på konferensen, symposiet och att besöka Las Vegas för första gången.
18 april: Tillbaka från Indiana
Nu är jag tillbaka från Bloomington och Indiana University, dit jag var inbjuden för att hålla en föreläsning på temat "Mediatization of Politics: Theory and Cross-National Reflections Comparing US and Swedish Election News Coverage". Föreläsningen gick bra och både före och efter den hade jag flera intressanta diskussioner med bland andra Erik Bucy, Lars Willnat och David Weaver, och sammantaget känns det som en mycket givande resa. Intresset för mediatization theory – som annars är mer framträdande i Europa än i USA – var också stort, och möjligen kommer resan resultera i några samarbetsprojekt framöver. Apropå de personer jag träffade i Indiana vill jag återigen passa på att rekommendera Erik Bucy’s och Maria Elizabeth Grabe’s bok "Image Bite Politics", som släpptes för någon månad sedan.
12 april: Blandad kompott
De senaste veckorna har jag mestadels ägnat mig åt innehållsanalyser av den amerikanska valbevakningen 2008 och den svenska valbevakningen 2006. Att göra innehållsanalyser är sällan stimulerande medan arbetet pågår, men desto mer intressant är det att analysera resultaten när de är klara. Just nu längtar jag därför till att de här innehållsanalyserna ska bli klara, så att jag kan påbörja analysen och arbetet med att skriva papers om resultaten. Ännu dröjer det dock några veckor tills det arbetet kan börja.
På boktipsfronten är det annars relativt lugnt för närvarande. Det var nu ett tag sedan jag läste någon bok som jag tycker är tillräckligt bra för att bli ett boktips, men samtidigt brukar många böcker publiceras mot slutet av våren och inför den årliga konferensen med International Communication Association. Jag hoppas därför att jag snart ska kunna lägga ut något nytt boktips.
Den kommande veckan ska jag annars resa till Indiana för att hålla en gästföreläsning vid Indiana University. Temat för föreläsningen kommer att vara politikens medialisering, ett ämne och teoriområde som tycks väcka allt större intresse internationellt. På årets ICA-konferens kommer åtminstone två paneler att handla om medialisering, samtidigt som Knut Lundby är redaktör för en bok om medialisering som också kommer att släppas inför ICA-konferensen. Titeln på den boken är "Mediatization. Concept, Changes, Consequences". Jag har läst delar av manuset, och ser verkligen fram emot att läsa boken i dess helhet. Den har goda förutsättningar att bli en bok som "måste läsas" om man är intresserad av frågor som rör inte bara politikens medialisering, utan också medialieringen av andra samhällsområden som exempelvis religion och vardagsliv. Men mer om den boken när den finns tryckt och klar.
31 mars: Makt, medier och samhälle nu publicerad
Nu har SNS förlag precis släppt min senaste bok: "Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation". På grund av postgången mellan Sverige och Florida har jag ännu inte sett den tryckta boken, men det känns mycket bra att den nu är publicerad, och jag hoppas den ska komma till användning inom både forskning och undervisning i medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap och andra områden där det finns ett intresse av frågor som rör det kommunikativa samspelet mellan politiska aktörer, medier och medborgare samt mediernas makt.
Totalt sett innehåller boken åtta kapitel. Förutom inledningen handlar de om "Politisk kommunikation och makt", "Medborgarna i den politiska kommunikationen", "Mediernas makt över publiken", "Makten över medierna", "Nyhetsjournalistikens bilder av politik och samhälle", "Strategisk politisk kommunikation" och "Demokratin och politikens medialisering". Som en introduktionsbok bygger den huvudsakligen på befintlig teori och forskning, men boken redovisar även en del nya forskningsresultat som handlar om bland annat journalistikens gestaltningar av politik och hur politiker och journalister ser på mediernas makt.
Som en konsekvens av den nya boken har jag idag uppdaterat sidan med mina publikationer.
26 mars: Nya böcker på väg
Nu dröjer det bara några dagar tills SNS Förlag släpper min nya bok "Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation". Det känns kul, och jag hoppas boken ska bli läst och komma till användning inom undervisning och forskning.
Samtidigt blev jag i veckan klar med ett annat bokmanus, närmare bestämt manuset till boken "Global Political Marketing" som jag är redaktör för tillsammans med Jennifer Lees-Marshment och Chris Rudd. Boken ska ges ut av Routledge, antingen i slutet av detta år eller början av nästa år. Till skillnad från andra bokproduktioner jag har varit inblandad i har samtliga kapitel i den här boken genomgått en blind peer-review granskning, vilket har varit en intressant process. Det har gjort att arbetet med boken tagit längre tid, men granskningen har också bidragit till att höja kvaliteten på enskilda kapitel likväl som boken i dess helhet. Jag ser verkligen fram emot när den här boken också finns i tryck.
19 mars: Om tidningsdöd och behovet av perspektiv
Under den senaste tiden har det varit en hel del diskussioner om papperstidningens framtid, inte minst som en följd av att Seattle Post-Intelligencer, en av Seattle’s två dagstidningar, häromdagen upphörde som tryckt tidning. Även andra stora amerikanska dagstidningar som Miami Herald, Los Angeles Times och Chicago Tribune har stora problem, och nya siffror visar att annonsintäkterna sjunker som en följd av det ekonomiska läget.
Återigen har frågan om "papperstidningens död" därmed förts upp på dagordningen. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men redan i mitten av 1990-talet var det många som förutspådde papperstidningarnas snara död som en konsekvens av Internet. Den gången hade förståsigpåarna fel, men kanske har de rätt den här gången?
Ett intressant inlägg i den debatten skrev statsvetaren Henrik Oscarsson nyligen på sin blogg, i vilken han även hänvisade till en mycket intressant artikel av medieforskaren Paul Starr. Temat för båda inläggen är risken för papperstidningens död och den ökade risken för korruption som följer om eller när dagstidningar försvinner.
Samtidigt som frågan är viktig och förtjänar att diskuteras är jag inte lika pessimistisk som många andra i debatten är. Precis som i mitten av 1990-talet tror jag att många överdriver risken för att papperstidningarna ska dö ut. Jag betvivlar inte att vissa tidningar kommer att försvinna, men det har skett förr och är inte samma sak som att papperstidningen som sådan eller som ett viktigt och framträdande massmedium kommer att försvinna. Intressant i det sammanhanget är, som USA Today noterade i en artikel igår, att den genomsnittliga vinstmarginalen för amerikanska dagstidningar fortfarande ligger runt 10%. Det är förvisso mindre än de nivåer på drygt 20% som var vanliga förr, men det är fortfarande en betydande vinstmarginal och högre än i många andra branscher.
Nej, den stora faran är inte att papperstidningen ska dö ut, utan att kvaliteten i dagstidningsjournalistiken ska tunnas ut som en följd av de minskade annonsintäkterna och av att många (de flesta?) nutida tidningsägare prioriterar vinstmarginalerna högre än den journalistiska kvaliteten. Om den journalistiska kvaliteten tunnas ut för mycket riskerar dock tidningarna och deras ägare att långsiktigt gräva sin egen grav. Många tidningar har redan tappat de läsare som inte är särskilt intresserade av politik och samhälle, och om de fokuserar för mycket på lättsmält och ytlig journalistik som ett sätt att spara pengar och försöka locka tillbaka de förlorade läsarna riskerar de att tappa även de läsare som de facto är intresserade av politik och samhälle och en högkvalitativ journalistik.
När jag själv kom till USA i höstas läste jag dagligen tre tidningar: New York Times, USA Today och Gainesville Sun. Både New York Times och USA Today läser jag fortfarande med stort intresse, och det gäller särskilt New York Times som är en av världens bästa tidningar. Gainesville Sun har jag dock slutat läsa, av det enkla skälet att det inte finns något intressant att läsa i den. Den känns mest som en annonsbärare uppblandad med artiklar, men saknar – till skillnad från förr, om jag ska tro dem som har följt tidningen under flera år – nästan helt journalistiska ambitioner. Varför ska man läsa och betala för en sådan tidning?
Risken med diskussionen om papperstidningens död i det sammanhanget är att den både för bort diskussionen från det som borde vara den viktigaste frågan – tidningsjournalistikens kvalitet – och att diskussionen i sig själv bidrar till problemet genom att annonsörer och läsare tappar tron på tidningsjournalistikens värde och framtid. Som Robert Picard sade i gårdagens USA Today: "Publishers and journalists have become their own worst enemy. [...] They are running around arguing that the sky is falling. And they’re making the situation appear far worse than it is". Det kan i värsta fall leda till en självuppfyllande profetia.
Därmed inte sagt att papperstidningarnas problem inte ska tas på allvar. Därmed bara sagt att problemen inte bör överdrivas.
8 mars: New York Times skriver om Gainesville
Det är inte särskilt ofta Gainesville förekommer i de nationella medierna, om det inte handlar om forskning, utbildning eller collage-fotboll. Nu har New York Times emellertid skrivit ett resereportage om Gainesville, vilket ger en positiv bild av staden. Även om Gainesville inte tillhör de mest spännande platserna i USA är det definitivt en mycket trevlig stad, vilket också framkommer av New York Times’ reportage. För den som är intresserad kan artikeln läsas här.
25 februari: Tal till kongressen
Igår kväll höll Barack Obama sitt tal till den amerikanska kongressen, vilket också sändes live på TV. Det var verkligen ett mycket starkt tal han höll, och i det tecknade han en mycket ambitiös agenda för de kommande åren. Den ekonomiska krisen ska vändas, banksystemet ska reformeras, utbildningsväsendet ska förstärkas, oljeberoendet ska ersättas av förnybar och miljövänlig energi, budgetunderskottet ska minskas, och sjukvårdssystemet ska reformeras så att alla får tillgång till sjukvård. Visserligen kan man, vilket en del kommentatorer gjort idag, kritisera talet därför att det innehåll för lite detaljer, men det är en oväsentlig kritik. Den här typen av tal ska inte innehålla detaljer: de ska teckna agendan för en nyinkommande president. Detaljerna ska presenteras i olika handlingsprogram och lagförslag. Vad som är den avgörande frågan är om Obama genom talet lyckades förstärka kampviljan hos alla dem som kämpar för att få tillvaron att vända till det bättre och öka förtroendet för sin egen och regeringens förmåga att vända den ekonomiska krisen. Än så länge är det för tidigt att säga, men en sak är klar. Obama är en oerhört skicklig talare och har en ambitiös agenda, och hur börsen än svänger bör gårdagens tal ha förstärkt hans aktier.
22 februari: Blandad kompott
Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade hemsidan. De senaste veckorna har jag varit fullt sysselsatt med att skriva några papers och att arbeta med en innehållsanalys av hur de amerikanska TV-nyheterna bevakade höstens presidentval, så arbetet med hemsidan har tyvärr fått stå tillbaka något. På bokfronten har jag inte heller läst någon bok som varit tillräckligt bra för att bli ett boktips. Igår började jag dock på en ny bok som verkar lovande, så möjligen kan jag lägga ut ett nytt boktips under veckan som kommer.
Dock har jag lagt till en sida för mina publikationer 2009. Än så länge är den ganska tom – delvis därför att de tidskrifter jag har medverkat i skickas till min svenska och inte min amerikanska adress – men successivt kommer den att fyllas med mer innehåll. Inte minst är det nu bara cirka en månad till min nästa bok – Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation – ges ut av SNS Förlag.
I övrigt ser jag nu fram emot tisdag, när Barack Obama kommer att hålla ett tal till den amerikanska senaten och representanthuset. Talet kommer även att sändas live på TV. Det ska bli mycket intressant att höra både vad han har att säga och hur republikanerna reagerar. Så här långt ser det ut som om republikanerna efter valet går mot höger och försöker skapa en enad front mot Obama och demokraterna, men samtidigt har det bara gått en månad sedan Obama tillträdde som president. Det är därför för tidigt att dra några säkra slutsatser, och det gäller både Obama och hur han sköter sig som president och republikanerna och deras val av strategi. Möjligen kan tisdagens tal och efterföljande reaktioner ge nya inblickar om vad vi har att vänta under det kommande året.
Ett intressant initiativ som Obama har tagit är dock skapandet av en ny hemsida där amerikanerna (och andra) ska kunna följa hur regeringen använder skattebetalarnas pengar. Hemsidan finns här, och är ytterligare ett exempel på hur Obama använder sig av Internet för att förstärka kommunikationen med medborgarna och öka transparensen. Kanske något för alliansregeringen att lära a? En sak är säker; även svenska skattebetalare skulle behöva bättre möjligheter att granska hur staten använder sig av våra skattemedel.
12 february: Ny tidskriftsartikel publicerad
Nu har det senaste numret av Political Studies kommit, i vilket jag medverkar med en artikel som testar om och i vilken utsträckning den particentrerade teorin om professionaliseringen av politiska kampanjer får stöd i det svenska fallet. Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
8 februari: Om veckan som gick
Så har ännu en vecka lagts till handlingarna. Tyvärr ville förkylningen inte ge med sig så fort som jag hade önskat, men nu är jag äntligen på benen igen. Den tid och energi som jag har kunnat lägga ner på att arbeta har jag framförallt ägnat åt att korrekturläsa manuset till min kommande bok "Makt, medier och samhälle", och åt att skriva färdigt några tidskriftsartiklar.
Korrekturläsningen pågår fortfarande, men i fredags skickade jag iväg två tidskriftsartiklar. Det känns bra – nu gäller det bara att vänta runt tre månader innan besked ges om artiklarna behöver revideras och hur omfattande revideringar som i så fall krävs, eller om de accepteras. När man får svar från tidskrifter brukar svaret antingen vara "accept", "minor revision", "revise and resubmit" eller "reject". Om artiklarna accepteras, ja då är allting klart. Om man får "reject", då är det kört hos den tidskriften och man får lov att lägga artikeln på hyllan eller skicka den till någon annan tidskrift. Om man får svaret "minor revision" behövs bara mindre ändringar och man kan utgå från att artikeln kommer att accepteras så fort de ändringarna är gjorda. Om svaret är "revise and resubmit" krävs det större revideringar, och man kan inte vara säker på att de kommer att accepteras. Först ska artikeln i dessa fall skickas tillbaka till de reviewers som granskat artikeln, och de kan antingen acceptera artikeln, förkasta den, eller kräva nya mer eller mindre omfattande revideringar. En sådan process kan ta ganska lång tid.
Det man hoppas på när man skickar iväg artiklar är därför i första hand att man ska få svaret "minor revision". Det är mycket sällan artiklar accepteras rakt av, men det är alltid skönt när man kan förutsäga att de kommer att accepteras. Vi får se hur det går med de två jag blev klar med under veckan som gick. Den ena av dem handlar om medierna och opinionsmätningarna, och den andra, skriven tillsammans med Adam Shehata, om sambanden mellan mediekonsumtion och politiskt intresse.
31 januari: Om veckan som gick
Visserligen är veckan inte riktigt slut ännu, men ändå: den gångna veckan har inte varit den bästa. Sedan början av veckan har jag legat däckad i hög feber, huvudvärk och någon form av förkylning. Fortfarande är jag inte frisk, men idag känns det iallafall bättre än igår. Förhoppningsvis är jag på benen igen på måndag – med tanke på hur lång "att göra"-listan är har jag helt enkelt inte tid att ligga sjuk.
En kul sak var trots detta att senaste numret av Journalism Practice kom häromdagen, i vilken Daniela Dimitrova och jag medverkar med en artikel som handlar om hur amerikanska och svenska tidningar använder sig av olika nyhetskällor. Titeln på artikeln är "Look Who’s Talking: Use of Sources in Newspaper Coverage in Sweden and the United States". Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
Detta är den femte gemensamma artikeln som Daniela Dimitrova och jag fått publicerad, och min 20:e artikel i internationella tidskrifter som tillämpar så kallad "blind peer-review", det vill säga att artiklarna granskas av två eller fler andra forskare som inte vet vem eller vilka som har skrivit artiklarna. Den processen utgör den främsta metoden för att granska den vetenskapliga kvaliteten, vilket gör att det alltid känns bra när artiklar blir accepterade och publicerade i internationella tidskrifter.
Annars har det som sagt inte hänt särskilt mycket intressant under den gångna veckan, men jag hoppas nästa vecka blir bättre. Trevlig helg!
22 januari: Ny tidskriftsartikel publicerad
Nu har senaste numret av Journal of Political Marketing kommit, i vilket Lars Nord och jag själv medverkar med en artikel som handlar om Europaparlamentsvalet 2004. Titeln är "Marketing With a Feeling: The Brand New Party Junilistan in the Swedish European Parliamentary Election 2004". Det känns kul att den artikeln nu är publicerad – samtidigt som det känns som om det verkligen är på tiden. Faktum är att artikeln blev accepterad för publicering redan hösten 2005. Det har med andra ord tagit mer än tre år innan den kom i tryck... Ibland är processen med internationella tidskriftspubliceringar oerhört tidsödande, inte på grund av forskarna utan på grund av tidskrifterna... Fallet med Journal of Political Marketing är det värsta jag varit med om hittills, och om tidskriften inte minskar tiden från det att artiklarna accepteras till dess att de trycks kommer jag inte skicka några fler artiklar till den.
I vilket fall har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer med den nya artikeln.
21 januari: Ny hemsida
Samma dag som Barack Obama installerades som ny president lanserades Vita Husets nya hemsida. Den är mycket intressant och påminner starkt om de hemsidor Obama hade som kandidat och som president-elect. I ett inlägg på den nya hemsidan skriver Macon Phillips, med titeln Director of New Media for the White House, att Vita Huset ska använda hemsidan och nya medier för att förbättra kommunikationen, öka transparensen och öka människors möjligheter att delta politiskt. Bland annat kommer man att lägga ut nya lagförslag på hemsidan, för att ge människor möjligheter att kommentera dem innan de antas. Det är ett riktigt intressant experiment i hur nya medier kan användas för att stärka demokratin.
Idag har jag lagt in en länk till Vita Husets nya hemsida, och du kan även hitta den här.
20 januari: USA:s 44:e President
Nu har Barack Obama precis svurit presidenteden och hållit sitt installationstal inför miljontals människor i Washington och framför tv-apparaterna världen över. Det är en stor stund, och många var och är berörda, tårögda, tysta och tagna och glada på en och samma gång. För första gången har USA valt en färgad president, mindre än en generation efter att färgade fortfarande kämpade för rösträtten och rätten att bli behandlade som likar. Det är ett testament till USA:s enorma förmåga att förnya sig självt och den kraft och energi som kännetecknar detta land. Idag har vi alla, demokrater världen över, skäl att fira.
18 januari: Kampanjen fortsätter
En av de viktigaste faktorerna bakom Barack Obamas seger i presidentvalet var den starka gräsrotsrörelse han formade under de cirka två år kampanjen pågick. Efter valet är det många som har frågat sig vad som nu ska hända med den gräsrotsrörelsen och allt det engagemang som bidrog till Obamas seger.
Med bara ett par dagar kvar till installationen av Obama som USA:s 44:e president har Obama gett svaret. I en video skickad till sympatisörer och utlagd på YouTube berättar Obama om formandet av en ny organisation, Organizing for America, som ska fortsätta det arbete för förändring som påbörjades under presidentvalskampanjen. Den videon är värd att se, både i sig och för att den illustrerar hur Obama systematiskt försöker bygga och stärka sina relationer med vanliga amerikaner. Inom PR-forskningen brukar det talas om relationship building, och ingen politiker jag känner till har arbetat lika systematiskt och framgångsrikt med relationship building som Obama. Videon är också intressant därför att den illustrerar fenomenet med permanenta kampanjer – ett fenomen som är vanligare i USA än i Sverige, men som kommer att bli allt viktigare världen över. Videon går att se här.
17 januari: Full pott
Nu var det drygt en vecka sedan jag uppdaterade hemsidan, men förra veckan fanns det helt enkelt ingen tid. Besöket vid University of Washington var mycket givande med intressanta presentationer och bra möten, men också mycket intensivt. Nu är jag dock tillbaka i Gainesville igen, och kommer att uppdatera hemsidan flera gånger under den kommande veckan.
När jag kom hem vid midnatt igår och kollade min mail möttes jag dock av positiva besked. Som jag har berättat tidigare skickade jag i höstas in fyra papers till International Communication Associations (ICA) årliga konferens, som 2009 hålls i Chicago. Överlag brukar knappt hälften av alla inskickade papers accepteras, men till min förvåning accepterades samtliga de papers jag skickade in. Det känns oerhört kul! Dessutom accepterades ett så kallat panel proposal där jag ska vara en av deltagarna, vilket totalt innebär att jag kommer ha med fem papers på ICA-konferensen i Chicago.
Angående skrivande och publikationer har det varit lite tunt med intressanta böcker på sistone, men nu har det kommit flera som jag tror är värda att rekommendera. Nästa boktips kommer jag därför lägga ut inom de närmaste dagarna. Vad gäller mitt eget skrivande har SNS nu lagt ut information om min kommande bok för dem, med titeln Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Mer information om den boken finns här.
9 januari: Grattis Gators
Igår vann University of Florida’s fotbollslag det nationella mästerskapet i amerikansk fotboll, för andra gången på tre år. Deras tränare blev samtidigt den första någonsin som varit med och vunnit två nationella mästerskap. För universitetet är detta en stor sak, och redan idag har man börjat sälja t-shirts på temat "National Champions 2008". Att den amerikanska fotbollen är en stor sak för universitetet framgår bland annat av att University of Florida’s arena för amerikansk fotboll rymmer cirka 100 000 åskådare – och detta i en stad med cirka 120 000 invåndare... Även om jag själv inte är särskilt intresserad av sport är det kul att se glädjen och stoltheten hos lärare och studenter här på universitetet. Stort Grattis Gators!
I övrigt präglas början på det nya året av stress: nästa vecka har jag deadline på en bok som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord, och fortfarande återstår en del arbete. Nästa vecka ska jag därutöver åka till University of Washington i Seattle för att delta vid en mindre konferens om valet 2008. Det ska bli mycket intressant och kul – även om jag inte ser fram emot snön och kylan.
30 december: En liten men viktig historia
Så här dagen före nyårsaftonen är det mestadels tomt och stilla på universitetet. Samtidigt som det känns öde ger det lite extra utrymme för eftertanke och reflektion, vilket kan behövas. Allt för ofta präglas tillvaron av stress och olika måsten, med allt för lite tid att bara vara, reflektera, och se varandra. Det är inte bra för vare oss själva eller dem i vår närhet, som behöver oss lika mycket som vi behöver dem.
Apropå vårt behov av varandra postade min pappa nyligen en sedelärande historia på sin blogg. Eftersom jag tycker historien var så bra och förtjänar att läsas av många tar jag mig friheten att posta den här också (tack pappa!):
"En dag när jag var ny på high school såg jag en kille från min klass, som var på väg hem från skolan. Hans namn var Kyle. Det såg ut som om han bar på alla sina böcker. Jag tänkte: Varför skulle någon bära hem alla sina böcker på en fredag? "Han måste vara knäpp". Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut (fest och en fotbollsmatch med mina vänner i morgon eftermiddag) så jag ryckte på axlarna och gick vidare.
När jag gick där såg jag ett gäng ungar springa emot honom. De sprang rakt på honom, slog alla böckerna ur hans grepp och satte krokben så han landade i gruset. Hans glasögon flög iväg, och jag såg dem landa på gräset ungefär meter ifrån honom.
Han tittade upp och jag såg fruktansvärd sorg i hans ögon. Mitt hjärta blödde, så jag joggade över till honom när han kravlade runt och letade efter sina glasögon och jag såg att han grät.När jag gav honom glasögonen sa jag: "De där killarna är töntar, de skulle ha en omgång". Han tittade på mig och sa: "Tack så mycket". Han log med hela ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet. Jag hjälpte honom plocka upp böckerna och frågade honom var han bodde. Det visade sig att han bodde nära mig, så jag frågade honom varför jag inte hade sett honom förut. Han sa att han hade gått i privatskola tills nu.
Vi pratade hela vägen hem och jag bar några av hans böcker. Han visade sig vara en riktigt reko kille. Jag frågade honom om han ville spela fotboll med mina vänner. Han sa ja. Vi träffades hela veckoslutet och ju mer jag lärde känna Kyle, desto mer tyckte jag om honom, och mina vänner tyckte likadant.
Det blev måndagsmorgon och där gick Kyle med sin jättehög med böcker igen.Jag stoppade honom och sa: "Gissa om du kommer att bygga feta muskler om du ska bära den högen varenda dag". Han bara skrattade och gav mig halva högen.
Under de följande fyra åren blev Kyle och jag allra bästa vänner. När vi skulle sluta high school började vi planera för college. Kyle bestämde sig för att läsa på Georgetown och jag skulle till Duke. Jag visste att vi alltid skulle förbli bästa vänner, så avståndet skulle inte bli något problem. Han skulle bli läkare och jag skulle till handelsskolan och där jag hade fått ett fotbollsstipendium. Kyle hade blivit utsedd till att hålla avskedstalet från vår klass. Jag retades med honom hela tiden och kallade honom plugghäst. Han måste förbereda talet på examensdagen. Jag var glad att det inte var jag som skulle stå där uppe och hålla tal. På examensdagen såg jag Kyle. Han såg verkligen bra ut. Han var en sån kille som verkligen hade hittat sig själv under high school tiden.
Han hade mognat i kroppen och klädde verkligen i glasögon. Han träffade fler tjejer än jag och alla tjejerna älskade honom verkligen. Jodå, det fanns dagar när jag var avundsjuk. I dag var en av de dagarna. Jag kunde se att han var nervös för talet han skulle hålla. Så jag klappade till honom på ryggen och sa: "Hej snygging, du kommer att göra bra ifrån dig!" Han tittade på mig med det där riktigt tacksamma uttrycket och log. "Tack", sa han. När han började, harklade han sig först och började sen prata.
"Examen är ett tillfälle att tacka alla som hjälpt dig att ta dig igenom de jobbiga åren. Dina föräldrar, dina lärare, dina syskon, kanske en tränare. Men mest av allt dina vänner. Jag står här för att tala om för er allihop att detta att vara vän med någon är den finaste gåva du kan ge någon. Jag ska berätta en historia"
Jag kunde knappt tro mina öron när han berättade historien om den första dagen, då när vi träffades. Han hade planerat att ta sitt liv på veckoslutet. Han berättade hur han hade städat ut sitt skåp i skolan, så hans mamma skulle slippa göra det senare, och bar på alla sina grejor på väg hem. Han tittade rakt på mig och gav mig ett litet leende. "Som tur var, räddades jag. Min vän räddade mig från att göra det outsägbara". Jag hörde hela folkmassan dra efter andan, när den här vackre, populäre pojken berättade om sitt mest sårbara ögonblick. Jag såg hans mamma och pappa titta på mig och le samma tacksamma leende. Inte förrän då hade jag förstått djupet av innebörden i det leendet."
Lärdomen är lika viktig som enkel, eller för att citera min pappa: "Underskatta aldrig kraften i det du gör. Med en liten gest kan du ändra en människas liv. Till det bättre eller till det sämre". Gott Nytt År önskar Jesper
23 december: God Jul!
Nu är det bara en dag kvar till julafton, vilket i år känns lite märkligt. Ute skiner solen och det är runt 25 grader varmt, och det är bara några dagar sedan jag senast badade. Visserligen gör amerikanerna vad de kan för att skapa julstämning, med mängden julreklam, julmusik, granar, husbelysningar och upplysta tomtar, snögubbar och renar till trots – den rätta julstämningen vill inte riktigt infinna sig.
Inte för att det är något problem: Förutom att jag saknar familj och vänner saknar jag inte Sverige eller den svenska vintern. Visserligen är det kul att åka skidor ibland, men hellre sol och värme än mörker och kyla.
I vilket fall vill jag bara passa på och önska alla besökare här en riktigt GOD JUL! En särskilt varm julhälsning skickar jag till min familj och mina vänner, och till Sverige-Amerika Stiftelsen och Lage Jonasson som har möjliggjort för mig att tillbringa den här tiden som gästforskare i Florida! Själv ska jag nu ta några dagar ledigt, men hemsidan kommer jag oavsett det uppdatera någon gång då och då.
17 december: Tillbaka i Florida
Efter en lång resa med många förhinder är jag nu tillbaka i Florida och har börjat hämta mig efter resan. Tack vare att en fågel flugit in i flygmotorn på det plan som skulle ta oss från Zurich till New York blev planet fyra timmar försenat, med resultatet att jag missade två anslutningar i New York. Det plan som jag till sist fick plats på från New York till Orlando var också försenat med cirka två timmar. Istället för att landa i Orlando vid 18-tiden på måndag kväll landade jag vid 2-tiden på tisdag morgon. Därefter väntade två timmars bilkörning till Gainesville. När jag väl kom fram var jag mer än trött – och sur på flygbolag som inte tar något ansvar för sina resenärer. Den enda kompensation vi fick för alla förseningar var en matcheck i Zurich på cirka 150 kronor – i en terminal där det bara fanns smörgåsar att köpa – och en annan matcheck i New York på 12 dollar, vilket knappt räcker till en hamburgare. En sak är säker: jag kommer inte att flyga med Continental Airlines igen om det går att undvika!
Trots allt detta var resan mycket lyckad! Som jag nämnde tidigare var syftet med resan att bilda NEPOCS, vilket står för Network of European Political Communication Scholars. Initiativtagare till nätverket är Frank Esser, Claes de Vreese och jag själv, och syftet med nätverket är att bidra till mer forskning i politisk kommunikation som präglas av fyra C: Conceptual, Comparative, Cumulative och Cooperative. Forskningen i politisk kommunikation behöver bli konceptuellt och teoretiskt starkare; den behöver bli mer jämförande, både över tid och mellan länder; den behöver bli mer kumulativ, och det behövs mer samarbete mellan forskare på området för att åstadkomma allt detta.
Tanken med nätverket är också att det ska ingå en forskare från varje land. För närvarande består nätverket av Frank Esser (Schweiz), Claes de Vreese (Holland), Guenther Lengauer (Österrike), Peter van Aelst (Belgien), James Stanyer (England), Nathalie Gagnere (Frankrike), Carsten Reinemann (Tyskland), Stylianos Papathanassopouos (Grekland), Tamir Sheafer (Israel), Guido Legnante (Italien), Aukse Balcytiene (Litauen), Toril Aalberg (Norge), Susana Salgado (Portugal), Sarah Oates (Ryssland), Rosa Berganza (Spanien), och jag själv.
Den första träffen med nätverket var mycket lyckad, och det ska bli verkligt spännande att fortsätta arbetet inom NEPOCS. Det kommer givetvis ta tid innan det hittar sina former, men jag är övertygad om att NEPOCS verkligen kommer att kunna bidra till forskningen, och det var länge sedan ett möte eller en konferens var lika inspirerande som helgens första möte med NEPOCS.
12 december: I Zürich
Idag landade jag i Zürich och är tillbaka i Europa för den första gången på drygt tre månader. Och för första gången i år har jag fått se snö. På grund av tidsskillnaden är jag enormt trött, och jag lär inte vara särskilt mycket piggare efter att ha åkt tillbaka till Florida på måndag. Jag hoppas och tror dock att resan kommer vara värd mödan, eftersom vi i helgen kommer att bilda NEPOCS: Network of European Political Communication Scholars. Initiativtagare är Frank Esser, Claes de Vreese och jag själv, och jag ser verkligen fram emot helgens diskussioner. På söndag eller när jag är tillbaka i Florida ska jag rapportera mer om detta.
10 december: Att förstå svenska väljare
Är det någon fråga som sysselsätter svenska politiker, politiska strateger och politiska nyhetsjournalister är det de svenska väljarna, vad som utmärker dem och varför de agerar som de gör. För dessa och många andra kan den nysläppta boken "Regeringsskifte" av Henrik Oscarsson och Sören Holmberg starkt rekommenderas. Det är också veckans boktips. Henrik Oscarsson har förresten en egen blogg som är mycket intressant och kan rekommenderas alla som intresserar sig för svensk politik och svenskt väljarbeteende: http://henrikoscarsson.blogspot.com/.
5 december: Vice ordförande
Förra veckan höll European Communication Research and Education Association (ECREA) sin andra alleuropeiska konferens i Barcelona. Tyvärr kunde jag inte vara med, men jag räknar ändå med att ägna mycket tid åt ECREA under de närmaste åren. Skälet är att jag vid förra veckans konferens blev vald till vice ordförande för Political Communication-sektionen inom ECREA. Det känns väldigt kul – och som en spännande utmaning. Mer om detta kan du läsa här.
27 november: Happy Thanksgiving!
Idag är det Thanksgiving i USA, en dag då man ska tänka på och tacka vänner, familj och för allt som är gott i livet. Det är en bra tradition: allt för ofta tar vi våra vänner, vår familj och det vi har för givet, utan att uppskatta dem och det så mycket som vi borde.
Själv ska jag snart iväg på en Thanksgiving-middag hos en kollega, där det traditionsenligt kommer att serveras kalkon. Det ska bli mycket trevligt! Samtidigt sänder jag ett stort tack till Sverige-Amerika Stiftelsen, vars stipendium har gjort det möjligt för mig att vara här i USA.
16 november: Om permanenta kampanjer – och deadlines
Trots att det bara är cirka en och en halv vecka sedan som Barack Obama blev vald till ny president har medierna redan börjat diskutera valet 2012. Framförallt handlar diskussionen om Sarah Palin och om hon kommer att ställa upp som kandidat nästa val, men även hur Republikanerna ska gå vidare efter årets val för att nå bättre framgång 2012 diskuteras. Insamlingen av kampanjmedel inför 2012 har också påbörjats, om än i begränsad skala. Tillsammans illustrerar detta att "permanent campaigning" är en verklighet i amerikansk politik. Traditionellt sett har kampanjer en tydlig början och ett tydligt slut, och präglas av särskilt intensiv verksamhet. När permanenta kampanjer har blivit verklighet tänker politiska aktörer inte längre i termer av "kampanjer" – eller så tänker de alltid på det. Gränsen mellan när kampanjer pågår respektive inte pågår suddas ut. För dem som innehar regeringsmakt suddas gränsen mellan regerandet och kampanjandet också ut.
En annan illustration av detta kan hämtas från Obama. Trots att valet är över är hans hemsida (barackobama.com) och det sociala nätverk som hemsidan har möjliggjort i full gång. Det blir särskilt tydligt om man registrerar sig och blir "medlem". Den hemsidan gör det också tydligt att Obama fortsätter satsa hårt på relationsskapande med sina sympatisörer, och för att framgångsrikt kunna bygga och vidmakthålla starka relationer krävs permanent aktivitet. Obama har även skapat en ny hemsida (change.gov) för övergångsperioden tills han tar över som president, och kommer att lägga ut videoklipp med budskap till det amerikanska folket en gång i veckan – både på hemsidan och på YouTube. 2008 års presidentvalskampanj må vara över, men kampanjen för att behålla och vinna stöd hos det amerikanska folket fortsätter.
Vid sidan av valkampanjen har de senaste veckorna för egen del handlat om att skriva och skriva och skriva... Den 3 november var det deadline för International Communication Associations årliga konferens – som nästa år hålls i Chicago – och i år skickade jag in fyra papers tillsammans med olika medförfattare: Peter van Aelst, Daniela Dimitrova, Michael Karlsson och Michaela Maier. I slutet av januari eller början av februari nästa år får jag veta om de har blivit accepterade eller inte. Den första november hade jag även deadline på ett kapitel till en kommande bok med titeln "Mediatization. Concept, Changes, Consequences". Boken är redigerad av Knut Lundby, och det kapitel jag skrev tillsammans med Frank Esser handlar om politikens medialisering. I fredags blev jag därutöver klar med ett första färdigt utkast till en kommande lärobok om politisk kommunikation.
Efter detta hoppas jag att tillvaron ska gå in i en, åtminstone något, lugnare fas. Apropå böcker om politisk kommunikation kommer jag dock att lägga ut ett nytt boktips imorgon.
13 november: Krasch
Förra veckan erbjöd verkligen en blandning av upplevelser. Först den fantastiska valdagen och valnatten – sedan en hårddisk-krasch. Från en minut till en annan slutade datorn helt plötsligt att fungera i fredags morse. Då var känslan av panik nära, med tanke på att min senaste backup var cirka två veckor gammal. För att göra en lång historia kort var jag tvungen att ägna hela fredagen förra veckan åt att diskutera med datorteknikerna på University of Florida och sedan på Apple i Jacksonville. Ingen har gett något svar på varför, men av något skäl hade hårddisken lagt av. Några filer gick att rädda, men annars var den enda lösningen att sätta in en ny hårddisk, vilket tog flera dagar. I tisdags kväll var datorn klar, och jag fick åka tillbaka till Jacksonville för att hämta den. Sedan fick jag ägna gårdagen åt att installera program och försöka återskapa så mycket som möjligt från den tidigare backup:en och från filer som jag hade på mailen eller som kollegor har och kunde skicka.
Med tanke på att jag imorgon har deadline på en bok kunde timingen inte vara sämre: nu väntar två mycket långa och tuffa dagar av skrivande. Sedan kommer jag att uppdatera hemsidan igen, med nya boktips och andra nyheter. Tills dess vill jag bara uppmana alla att göra en backup...
5 november: En historisk dag
Jag vet inte hur många gånger jag har hört journalister, politiker, forskare och vanliga människor säga att Barack Obamas seger i presidentvalet är historisk – men jag kan ändå inte låta bli att bli ännu en röst i den kören. För det är sant: Jag är fullständigt övertygad om att Barack Obamas seger kommer att gå till historien, och att Obama kommer inta en plats i historieböckerna bredvid andra ledare som ritade om kartan och förändrade historiens gång.
När Obama gick upp på scenen och höll sitt segertal befann jag mig på en gatufest i Gainesville: Några grannar hade monterat upp en projektor och en bioduk där valvakan visades, och människor samlades för att fira tillsammans. Människor skrattade, grät av glädje, stod tysta i andakt... Alla var tagna av situationen och kämpade för att försöka förstå, tro att det verkligen var sant att Obama hade vunnit, och känslorna tog över. Glädjen var så enorm, så spontan, så okontrollerad. Överallt gick människor ut ur sina hus, samlades på gatorna, kramade om varandra, hurrade, viftade med flaggor, tutade och sjöng. Känslan var verkligen fantastisk, och jag tror aldrig jag varit med om något lika starkt och spontant glädjeutbrott.
På TV ser jag att liknande scener utspelade sig runt om i USA och i världen, från Kina till Kenya till Indonesien till Argentina. Och många gav uttryck för samma tanke och känsla: Vi är med om att bevittna något historiskt.
Återigen har USA visat att det har en förmåga som inget annat land att förnya sig självt, att växa och förändras. Det finns mycket man kan kritisera i USA, och listan över problem som väntar den nye presidenten är lång. Samtidigt finns det nog inget land i världen som är lika dynamiskt, öppet och kreativt. Idag finns det därför skäl att fira inte bara Barack Obamas seger, utan också USA och dess seger över sitt eget förflutna.
4 november: Valet har inletts
Idag är den stora dagen! Valkampanjerna har i princip avslutats och väljarna har börjat rösta. Någon gång ikväll amerikansk tid vet vi om USAs nästa president kommer att heta Barack Obama eller John McCain – förutsatt att valet inte är så jämnt i någon delstat att rösterna behöver räknas om, så som hände i Florida 2000.
Kommer Obama eller McCain att vinna? Samtidigt som det mesta talar för att Obama kommer att vinna är jag inte helt säker. Under hela valkampanjerna har olika opinionsmätningar visat olika resultat, och i flera delstater är skillnaderna mellan Obama och McCain så små att de ligger inom eller nära felmarginalen. Det är också osäkert hur rasfrågan kommer att påverka väljarna när de står i valbåsen. Möjligen kommer den inte påverka alls – de som inte kan tänka sig att rösta på en färgad kandidat har redan valt McCain – men möjligen kommer en del människor på grund av rasfrågan att rösta på McCain, trots att de i opinionsmätningar sagt att de ska rösta på Obama. En annan osäkerhetsfaktor hänger samman med valdeltagandet, inte minst bland de unga. Vi vet att unga föredrar Obama framför McCain, men traditionellt är ungas valdeltagande lågt. Detsamma gäller valdeltagandet bland färgade och andra minoriteter, men där talar det mesta för ett högt valdeltagande.
Oavsett om Obama vinner eller inte kommer 2008 års val emellertid att gå till historien, inte bara för att det är första gången en kandidat med afro-amerikanska rötter är officiell presidentkandidat och som Republikanerna har en kvinnlig vicepresidentkandidat:
Aldrig tidigare har någon kandidat samlat in lika mycket pengar och från så många enskilda medborgare som Obama; aldrig tidigare har någon lyckats bygga en lika omfattande gräsrotsrörelse som Obama; aldrig tidigare har någon lyckats skapa en lika stark organisation för att kartlägga, kontakta och övertyga väljare genom personliga kontakter som Obama; och aldrig tidigare har någon kandidat använt Internet på ett lika omfattande och innovativt sätt som Obama. Under flera år har det spekulerats om det första "Internet-valet", och även om jag själv varit skeptisk till sådana diskussioner är jag djupt imponerad av hur Obama har använt Internet. Det gäller inte bara Obamas officiella hemsida, utan också hur de har använt Facebook, MySpace och andra social networking-siter.
Om valkampanjerna var det enda som avgjorde valet skulle Obama utan tvekan vinna, men även om valkampanjerna är oerhört viktiga betyder de inte allt. Om Obama vinner kommer hans sätt att bedriva kampanjen vara en viktig förklaring, men om McCain vinner kommer det vara trots det sätt han bedrev sin kampanj. Det är åtminstone min preliminära uppfattning: framtida forskning kommer utan tvekan kasta mer ljus på frågan och varför Obama eller McCain vann respektive förlorade.
Själv kommer jag dock vara nervös ända tills det officiella valresultatet är klart i de delstater som betyder mest, däribland Florida, Pennsylvania och Ohio.
2 November: Biden i Gainesville
Söndag kväll, bara två dagar kvar till valet. Idag var Demokraternas vice president-kandidat Joe Biden i Gainesville och pratade, ett evenemang som lockade runt 6-7000 personer. Runt fyra tiden började han prata, och då hade folk väntat i flera timmar. Trots att det duggregnade var stämningen mycket god, och det var uppenbart att många var entusiastiska och hoppfulla. Ett tiotal Republikaner försökte störa stämningen genom en motdemonstration, men utan större framgång. Snarare förstärkte det Demokraternas entusiasm.
Som svensk är det alltid mycket intressant att delta på amerikanska valmöten och uppleva stämningen och entusiasmen. Jämfört med svenska valmöten är skillnaden dramatisk. Om än förenklat: Där svenska valmöten präglas av allvar, präglas amerikanska valmöten av fest. Där svenska valmöten präglas av en tyst och lyssnande publik, präglas amerikanska av en publik som ropar, sjunger visor och stämmer in i ramsor. Och där svenska valmöten präglas av passivitet, präglas amerikanska av engagemang och aktivitet.
Vi svenskar är duktiga på att gå och rösta, men annars är vi ett relativt passivt folk när det gäller politik. Det amerikanska valdeltagandet är mycket lägre än det svenska, men ändå är folk mycket mer aktiva och engagerade. Båda länderna är stabila demokratier, men på olika sätt, och de hämtar styrka ur olika källor. Den svenska demokratins styrka hänger på partierna, medan den amerikanska demokratins styrka hänger på de många engagerade medborgarna. Och medan den amerikanska demokratin skulle stärkas om fler använde sin rösträtt, skulle den svenska demokratin stärkas om fler engagerade sig och inte lät partiorganisationerna dominera lika mycket som de gör nu. Båda länderna har med andra ord något att lära av varandra.
31 oktober: Ny tidskriftsartikel
Idag kom senaste numret av tidskriften The International Communication Gazette, där jag medverkar med en artikel skriven tillsammans med Oscar G. Luengo. Av det skälet har jag uppdaterat listan över mina publikationer och engelska publikationer. Artikeln bygger på en jämförelse av svensk och spansk valjournalistik, med fokus på det svenska valet 2002 och det spanska valet 2004. Mer information om artikeln finns här. Det är den femte internationella tidskriftsartikeln jag fått publicerad i år, vilket känns mycket bra.
29 oktober: Ännu fler opinionsmätningar
Med mindre än en vecka kvar till valet fortsätter medierna publicera opinionsmätning efter opinionsmätning. De flesta tyder på att Obama vinner, men samtidigt skiljer sig opinionsmätningarna ibland kraftigt från varandra. Medan Obama enligt vissa opinionsmätningar leder med så mycket som 15 procent visar andra en ledning med endast 2 procent (för en sammanställning, läs mer här). Själv har jag länge hävdat att en ledning på mindre än 5 procent bör betraktas som om den ligger inom felmarginalen, givet att den statistiska felmarginalen i de flesta undersökningar ligger runt 2-3 procent och att ingen vet vilken betydelse som rasfrågan kommer att ha på valdagen.
Just det faktum att opinionsmätningarna är så många och visar så olika resultat diskuteras för övrigt i en intressant artikel i Washington Post idag (läs mer här).
Ikväll är det annars dags för den sista "stora" kampanjhändelsen, när Obama kommer att sända en 30 minuter lång reklamfilm på flera kanaler. Det är första gången sedan 1992 som någon kandidat sänder så långa reklamfilmer, och även i ett längre tidsperspektiv tillhör det undantagen. För Obama är detta ett perfekt sista tillfälle att försöka undanröja tvivel om hans politik och kompetens samt att övertyga osäkra väljare, samtidigt som det också är ett sätt att påverka mediernas dagordning. Ett starkt framträdande ikväll kan mycket väl få både direkt och indirekt betydelse: direkt genom att det påverkar väljarna, indirekt genom att det påverkar medierapporteringen och i förlängningen väljarna. Den helt öppna frågan är dock hur många som kommer att titta på programmet, bortom de redan övertygade.
26 oktober: Alla dessa opinionsmätningar
Nu går det inte en endaste dag utan att en rad nya opinionsmätningar publiceras. I flertalet av dem leder Obama, men mängden opinionsmätningar gör det också tydligt att de skiljer sig en del från varandra. Därmed väcker de (återigen) frågan om man ska tro på opinionsmätningarna eller inte.
Om opinionsmätningar och deras brister handlar även dagens boktips: "The Opinion Makers" av David W. Moore, som tidigare arbetade på Gallup, ett av USAs främsta opinionsmätningsföretag.
Apropå opinionsmätningar och amerikansk politik har jag uppdaterat min länk-sida med en rad nya länkar relaterade till amerikansk politik och den nu pågående valrörelsen, för den som är intresserad av att följa hur valkampanjen dagligen utvecklas och inte nöjer sig med de svenska mediernas rapportering.
16 oktober: Två och en halv vecka kvar
Nu är det bara cirka två och en halv vecka kvar till valdagen, och spänningen är fortsatt hög. De flesta opinionsmätningar visar att Obama leder och har mycket goda chanser att vinna valet, men ingenting kan tas för givet. Underliggande opinionsmätningarnas skenbara tydlighet är det ett faktum att många fortfarande är osäkra och kan komma att ändra sig ända fram till valdagen.
Under de senaste dagarna har åtminstone två händelser inträffat som kan få betydelse för valutgången. Till McCain’s fördel hör ett uttalande som Obama gjorde när han diskuterade politik med den numera världskände "Joe the Plumber", där han sade ungefär att det är rätt att "sprida rikedomen" (spread the wealth around). För en svensk kanske det inte låter särskilt anmärkningsvärt, men i amerikansk politik och politisk kultur finns en stor misstänksamhet mot en politik som går ut på att omfördela resurser allt för mycket. Det tolkas inte som att ta från de rika för att ge till de fattiga. Det tolkas snarare som att det handlar om att ta från dem som har arbetat hårt och lyckats från dem som inte har arbetat lika hårt, och som ett straff riktat mot dem som arbetat hårt. Nu kör McCain-kampanjen hårt på temat att Obama vill sprida rikedomen – straffa dem som har arbetat hårt och lyckats – och det är ett argument som jag tror går hem hos många.
Till Obama’s fördel hör samtidigt att förre generalen och utrikesministern i Bush’s första mandatperiod 2000-2004, Colin Powell, idag gick ut med att han stödjer och kommer att rösta för Barack Obama. Colin Powell är en av USAs mest respekterade politiker – i slutet av 1990-talet röstades han till och med fram som USAs mest beundrade man – och har en mycket stor trovärdighet när det gäller försvars- och utrikespolitik. Att han – som republikan, tidigare utrikesminister för Bush och personlig vän med McCain – offentligt går ut och stödjer Obama kan komma att få mycket stor betydelse, inte minst bland independents och de som är tveksamma till Obama i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Intressant nog har även Chicago Tribune, en av de viktigaste tidningarna i USA, gått ut och förklarat att den stödjer Obama. Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att tidningen aldrig tidigare har stöttat en Demokratisk presidentkandidat.
Valkampanjen rullar med andra ord vidare, och jag tror att opinionsmätningarna kommer att visa en minskad ledning för Obama under den en tid som återstår fram till valdagen. Vem som än vinner i slutändan tror jag att segermarginalen – om inget oväntat händer – kommer att vara ganska liten och inte mer än maximalt 3-4 procent.
9 oktober: Om truth och truthiness
Idag har jag lagt ut ett boktips om en bok som verkligen är högaktuell: "True Enough. Learning to Live in a Post-Fact Society", av Farhad Manjoo (2008). En av de saker som har slagit mig när jag följer de pågående valkampanjerna är nämligen hur framförallt McCain-kampanjen gång på gång upprepar påståenden som oberoende undersökningar har visat är felaktiga, som om fakta inte har någon betydelse. Även Obama-kampanjen är skyldig till detta, men inte i samma utsträckning som McCain. Medan de seriösa medierna – exempelvis New York Times – gör vad de kan för att kontrollera fakta och rapportera resultaten, ägnar sig andra medier – inte minst Fox och vissa program på CNN – åt att diskutera de felaktiga påståendena som om de vore sanna. Därmed ger de spridning och legitimitet åt de felaktiga påståendena, vilket kan göra det svårt för de som inte är insatta i politik att dra gränsen mellan fakta och myter. På ett helt annat sätt än i Sverige handlar valkampanjen därför om vems påståenden om verkligheten eller de olika kandidaternas politik man ska tro på, snarare än om vilken politik som är bäst för landet eller för olika grupper. För att ta ett exempel: Medan Obama hävdar att hans förslag innebär skattesänkningar för cirka 95 procent av amerikanerna hävdar McCain att Obama’s förslag innebär skattehöjningar. Oberoende bedömare ger Obama rätt, men ändå fortsätter McCain-kampanjen hävda att Obama’s förslag innebär höjda skatter.
När den politiska debatten inte gör gränsen mellan fakta och myter – truth och truthiness, som Stephen Colbert skulle säga – klar är det ett underbetyg, inte bara åt de kandidater som tänjer på eller bortser från fakta utan också för de medier som misslyckas eller inte ens försöker lyckas med sitt renhållningsarbete. Det är ett underbetyg åt den demokratiska debattens förmåga att bidra till "upplyst förståelse". Oavsett vem som vinner presidentvalet den här gången är det ett problem som amerikanska politiker, medier och medborgare för demokratins skull borde ta itu med efter valdagen. Samtidigt bör svenska politiker, medier och medborgare vara vaksamma så att samma tendens inte får (större) genomslag i svensk politisk debatt. I längden tjänar ingen på att tro ersätter vetande i politiska sammanhang.
6 oktober: Apropå negative campaigning
Apropå gårdagens inlägg om hur McCain satsar allt mer på negative campaigning publicerade New York Times precis en mycket intressant artikel. Inte nog med att McCain kommer att satsa allt mer på attacker mot och kritik av Obama: attackerna kommer att riktas mot Obama som person, inte den politik han står för. Det bådar inte gott för de närmaste fyra veckornas kampanjande.
5 oktober: Fyra veckor kvar
Nu är det bara cirka fyra veckor kvar tills den amerikanska valdagen. Under den senaste två veckorna har stödet för Obama ökat och han leder i både nationella opinionsundersökningar och olika "battleground states" som Florida. För att vinna och bli president behöver man minst 270 så kallade elektorsröster, och enligt New York Times’ senaste sammanställning har Obama 189 säkra elektorsröster mot 160 för McCain. Därutöver har Obama chansen att vinna ytterligare 71 elektorsröster mot 40 för McCain. Samtidigt leder ingen av kandidaterna i delstater som Florida, Nevada, Colorado, Ohio och Virginia, som sammanlagt har 78 elektorsröster.
Fortfarande kan mycket hända, och inför den andra presidentdebatten på tisdag har medarbetare till McCain meddelat att de kommer att satsa mer på negative campaigning under de närmaste fyra veckorna. Att nyheterna under den senaste tiden har handlat mest om den dåliga ekonomin och krisen på Wall Street har gynnat Obama, men efter att krispaketet blev godkänt förra veckan hoppas McCain-kampanjen kunna förvandla valkampanjen till en "folkomröstning" om Obama. Strategin är att försöka spela på människors rädsla och osäkerhet inför Obama och hans brist på erfarenhet. Att rösta på Obama ska framställas som ett risktagande medan en röst på McCain ska framställas som ett säkrare och tryggare alternativ.
Att McCain kommer att satsa på negative campaigning är inte särskilt förvånande. Negative campaigning är mycket vanligare i amerikansk än i svensk politik (se tidigare boktips om politisk kommunikation och strategisk politisk kommunikation), och det är en strategi som oftast används av de som ligger efter i opinionen. Frågan är om strategin kommer att bli framgångsrik eller inte. Svaret beror dels på om Obama lyckas vända attackerna till sin fördel, dels på vilka frågor som kommer att dominera de närmaste veckornas debatt och kampanjande. Om ekonomin fortsätter dominera kommer det i huvudsak gynna Obama, medan McCain gynnas om debatten förskjuts till att handla om terrorism och säkerhetspolitik.
Möjligen kommer den andra presidentdebatten på tisdag att bli avgörande. Om Obama vinner den blir det mycket svårt för McCain att vända kampanjen, men om McCain vinner den är valutgången öppen. Sedan för förstås frågan viken betydelse som ras kommer att ha när amerikanerna går till vallokalerna (se nedan–Varför Obama (inte) vinner presidentvalet). Spännande kommer det defintivt att bli, inte minst här i Florida som är en av de delstater som kommer att avgöra valet. Än så länge har varken Obama, Biden, McCain eller Palin varit i Gainesville och kampanjat, men jag hoppas att någon av dem kommer att kampanja här. Det vore kul att se och höra dem "live".
Oavsett det går det inte en dag utan att jag är tacksam över det stipendium som jag fick av Sverige-Amerika Stiftelsen för att vara här och studera presidentvalskampanjerna.
28 september: Första presidentdebatten
I fredags möttes Barack Obama och John McCain i den första av tre TV-sända presidentdebatter. Temat för den första debatten skulle vara utrikespolitik, men på grund av den ekonomiska krisen handlade en stor del av debatten om ekonomi. Det var logiskt, om man tänker på att en förutsättning för att ett land ska vara starkt internationellt är att det är starkt ekonomiskt, och att den nuvarande krisen drabbar hela världsekonomin.
Att döma av medierapporteringen var debatten jämn och utan någon tydlig vinnare eller förlorare. Det var också mitt eget intryck när jag såg debatten. Ingen gjorde bort sig, men ingen fick något tydligt övertag. Intressant i det här sammanhanget är att den forskargrupp jag ingår i vid University of Florida genomförde flera experiment i samband med fredagens debatt. Än så länge har vi bara hunnit titta på resultaten i all hast, men i vilket fall antyder de att Obama var mest framgångsrik när det gällde de experimentdeltagare som inte redan tagit ställning mellan Obama och McCain. Föga förvånande ansåg de som identifierar sig med demokraterna att Obama vann medan de som identifierar sig med republikanerna ansåg att McCain vann. Bland de som identifierar sig som osäkra, "independent" eller som sympatisörer med The Green Party och The Libertarian Party ansåg dock de flesta att Obama vann debatten.
Nu går de här resultaten inte att generalisera eftersom experimenten inte bygger på ett representativt urval. Det ska dock bli intressant att följa upp de första experimenten för att se om samma mönster uppträder i samband med de kommande debatterna. Med tanke på att valet kommer att avgöras av de som ännu inte tagit ställning mellan Obama och McCain – de osäkra, independents och sympatisörer med partier som inte har någon chans på valdagen – är det möjligt att Obama stärkte sina aktier något i samband med den första debatten. Om det stämmer och han kan upprepa den prestationen är det mycket värt på valdagen, inte minst med tanke på att forskning visar att få kampanjhändelser har lika stora effekter på opinionen som just debatterna.
16 september: Varför Obama (inte) vinner presidentvalet
Nu går det inte en enda dag utan att medierna rapporterar om någon opinionsmätning, antingen på nationell nivå eller i någon av de centrala delstaterna. I vissa opinionsmätningar går Obama framåt, i andra gör McCain framsteg. Mängden opinionsmätningar och de olika förändringarna gör att det är svårt att skapa sig en heltäckande bild av hur det egentligen går för de båda kandidaterna, även om man kan dra slutsatsen att det troligen kommer att bli mycket jämnt.
Hur jämnt är dock en öppen fråga, och det finns dem som hävdar att det mesta talar för att Obama vinner. För några veckor sedan deltog jag vid ett seminarium på American Political Science Associations årliga konferens, där ett antal "forecasters" presenterade sina modeller för att förutsäga vem som vinner valet. Även om olika modeller har varit olika framgångsrika vid tidigare val visar erfarenheten att det redan på våren, cirka 5-6 månader före valdagen, går att med relativt stor precision förutsäga vem som kommer att vinna.
De olika modellerna bygger i regel på indikatorer som hur stark ekonomin är (inflation, arbetslöshet med mera), hur stor andel av befolkningen som stödjer den sittande presidenten, hur länge ett visst parti har suttit vid makten med mera. Detaljerna skiljer sig naturligt nog åt, men mest intressant i sammanhanget är att samtliga sex "forecasters" som deltog hävdade att enligt deras modeller skulle Obama vinna. Enligt den mest "pessimistiska modellen" skulle Obama vinna med 50.1 procent, och enligt den mest "optimistiska modellen" skulle han vinna med hela 58 procent. De flesta modellerna visade att Obama skulle vinna med runt 54-55 procent.
Eftersom de olika modellerna historiskt sett har varit förvånansvärt framgångsrika skulle man utifrån detta kunna dra slutsatsen att Obama vinner. Samtidigt finns det ett problem: Ingen av modellerna tar hänsyn till vilken betydelse ras (eller kön) har när amerikanerna går och röstar, av det enkla skälet att det aldrig har varit relevant att ta hänsyn till tidigare. Samtidigt är de flesta överens om att det finns ett antal amerikaner som fortfarande inte kan tänka sig att rösta på en färgad person. Men utgör de en procent, två procent, fem procent eller ännu mer? Ingen vet – och det är hopplöst svårt att undersöka eftersom folk kan antas ge politiskt korrekta snarare än ärliga svar.
Med andra ord: Det mesta talar för att Obama vinner, men ingen vet hur stor betydelse det faktum att han är färgad kommer att ha. Om Obama vinner valet beror det på faktorer som missnöjet med Bush, den svaga amerikanska ekonomin, kriget i Irak, att republikerna har suttit vid presidentmakten i åtta år, och liknande faktorer. Om Obama inte vinner, ja då kommer en av de viktigaste (den viktigaste?) faktorerna vara att han är färgad. Och då kommer olika "forecasters" behöva bygga om sina modeller för att bättre ta hänsyn till vilken betydelse ras och kön har.
11 september: Sju år sedan terrorattackerna
Idag är det sju år sedan terrorattackerna mot New York och Washington. De flesta minns fortfarande vad de gjorde och var de var när de hört om terrorattackerna, inte minst här i USA där minnet fortfarande är levande och där attackerna ännu kastar sin skugga över amerikansk politik. Dessa attacker förändrade USA:s utrikespolitik och många amerikaners syn både på det egna landet och på världen bortom de egna gränserna – tyvärr på ett negativt sätt. I den aktuella boken "The Post-American World" skriver Fareed Zakaria, redaktör på Newsweek, att
"[USA] needs to stop cowering in fear. It is fear that has created a climate of paranoia and panic in the United States and fear that has enabled our strategic missteps. Having spooked ourselves into believing that we have no option but to act fast and alone, preemptively and unilaterally, we have managed to destroy decades of international goodwill, alienate allies, and embolden enemies, while solving few of the major international problems we face".
Den rädsla som Zakaria skriver om har många bottnar, men en av de viktigaste handlar om just terrorattackerna. Att Bush-regimen spelade på den rädslan genom att tala om ett "krig mot terrorn" och i argumentationen för varför det var nödvändigt att attackera Irak gjorde situationen ännu värre. Även i den nu pågående valrörelsen finns rädslan med i bakgrunden, och ingen politiker med hopp om att bli framgångsrik vågar framstå som något annat än tuff och stark i frågor som rör försvars- och säkerhetspolitik.
Kritiken bör dock inte riktas mot det amerikanska folket, även om många amerikaner bidrar till problemet genom att rösta på politiker vars retorik och lösningar spelar på folks rädsla, okunskap och efterfrågan på enkla lösningar. Kritiken bör riktas mot de politiker som spelar på och ger efter för rädslan och okunskapen och som därigenom inte visar prov på sådant ledarskap som USA behöver. Min erfarenhet är att amerikaner i allmänhet är väldigt öppna, generösa och toleranta, och som samhälle är USA ett av de mest öppna, vitala och dynamiska samhällen som finns, men det får tyvärr inte det genomslag i politiken som vore önskvärt.
Men möjligen kommer presidentvalet i november bli början på en förändring. Ännu är kampen mellan Obama och McCain mycket jämn och vad som helt kan fortfarande hända. Medan Obama leder i antalet elektorsröster (som slutligen avgör vem som blir USAs nästa president) ligger båda kandidaterna mycket jämnt i de nationella opinionsmätningarna samtidigt som McCain och – inte minst – hans kandidat till vice president Sarah Palin har medvind. Vem som än vinner kommer det troligen att bli mycket jämnt, och i slutändan kommer slaget att stå i ett antal "battleground states", däribland Florida. Det ska bli mycket intressant att följa detta, och förhoppningsvis kommer mediernas besatthet och fascination av Sarah Palin snart blåsa över så att valkampanjen kan börja handla om de sakfrågor som i slutändan betyder mest.
Idag finns det dock skäl att minnas den 11 september 2001 och alla som föll offer för terrorattackerna. Dessa attacker riktades inte bara mot New York och Washington – de riktades också mot demokratin, marknadsekonomin och det öppna samhället. Därmed är de en angelägenhet för alla som tror på demokratin, marknadsekonomin och det öppna samhället, var i världen vi än råkar befinna oss.
3 september: Framme i Gainesville
I söndags kväll kom jag äntligen fram till Gainesville i Florida, och igår kväll fick jag igång Internet i den lägenhet där jag ska bo. Nu känns det därför som jag är på plats både fysiskt och virtuellt, både geografiskt och online. Det känns fantastiskt bra på alla sätt och vis. Redan imorgon väntar dock nästa resa, då jag åker till San Fransisco och konferensen "Different Democracies, Same Media Power" där jag ska tala på temat "Mediatization of Politics in Western Democracies". Programmet innehåller en rad ledande forskare, så det ska verkligen bli intressant att få lyssna till dem och att delta i diskussionerna.
30 augusti: Boston och APSA
Nu har jag landat i USA; de senaste dagarna har jag deltagit på årets konferens med American Political Science Association, där jag igår presenterade ett paper med titeln: "Voice of the People or Voice of the Media? Polls and the Media in Sweden, 1998--2006". Idag har jag därför uppdaterat sidan med mina publikationer och engelska publikationer. Imorgon tar konferensen slut, och då är det dags att flyga till Gainesville och Florida där jag ska tillbringa de närmaste nio månaderna. Det ska bli oerhört spännande och intressant, och jag ser verkligen fram emot att kunna följa valkampanjen på plats. Oavsett vem som vinner valet kommer 2008 års presidentval att bli historiskt, antingen som den första gången USA valde en färgad president eller som den första gången USA valde en kvinnlig vice-president. Så här långt talar det mesta för att Obama kommer att vinna – något jag kommer att återkomma till framöver – men ännu kan mycket hända som förändrar dynamiken i valkampanjen.
15 augusti: Ny bok ute nu
Den här sommaren känns det som om en ketchup-effekt har uppstått, med ett flertal nya böcker, bokkapitel och tidskriftsartiklar som har blivit publicerade under de senaste månaderna. Det känns verkligen jättekul – och nu har min senaste bok kommit ut. Bokens titel är "Communicating Politics. Political Communication in the Nordic Countries" och är redigerad tillsammans med Mark Ørsten och Toril Aalberg. Den ges ut av Nordicom, där boken också kan beställas inom kort. Det är den första boken på engelska som handlar om den politiska kommunikationen i de olika nordiska länderna, och förhoppningsvis ska den finna en publik både i och utanför de nordiska länderna. Totalt sett innehåller boken 15 kapitel, skrivna av forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Vid sidan av detta har nedräkningen inför min resa till USA och Florida där jag ska gästforska nio månader börjat; om mindre än två veckor åker jag, först till Boston och American Political Science Associations årliga konferens och sedan vidare till Florida. Det ska bli oerhört spännande att följa och studera den amerikanska valkampanjen på plats och jag längtar verkligen! Utmaningen innan dess är bara att överleva ytterligare ett par deadlines och att rensa skrivbordet, men förhoppningsvis ska det gå bra.
Med anledning av den nya boken har jag idag reviderat sidan om min forskning och uppdaterat sidan med mina publikationer och engelska publikationer.
10 augusti: Två konferenser, två nya papers
Nu är jag hemma igen efter 2008 års konferens med Nordic Political Science Association (NOPSA). Det var första gången som NOPSA hade en workshop med fokus på politisk kommunikation, vilken Claes de Vreese, Rune Slothuus och jag själv ansvarade för. Glädjande nog blev det dessutom den workshop som hade flest deltagare och papers, vilket illustrerar att forskning om politisk kommunikation är på frammarsch i de nordiska länderna. Eller åtminstone i vissa av dem: av deltagarna kom flest från Danmark, följt av Norge, Sverige och Finland. Mest livaktig tycks den statsvetenskapligt präglade forskningen om politisk kommunikation vara i Danmark. Själv presenterade jag ett paper om effekter av 2006 års TV-duell mellan Reinfeldt och Persson och av den avslutande partiledardebatten, skrivet tillsammans med Jürgen Maier och Kathrin Aehling.
Samtidigt höll Association for Education in Journalism and Mass Communication (AEJMC) sin årliga konferens i Chicago. Där presenterade Spiro Kiousis ett paper vi har skrivit tillsammans, som handlar om dagordningseffekter i samband med 2006 års svenska val. Med anledning av dessa nya papers har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
25 juli: Ny bok ute nu: "Handbook of Election News Coverage around the World"
Den gångna veckan blev inte riktigt som jag hade tänkt mig: Istället för att vara på IAMCR-konferensen i Stockholm har jag legat till sängs med feber och huvudvärk, vilket känns riktigt trist. Möjligen försöker kroppen säga mig att det är dags att vila och ta lite semester, och nästa vecka är det dags. Det ska bli riktigt skönt med semester, även om det bara blir en vecka i år.
Riktigt kul är samtidigt att min nya bok tillsammans med Lynda Lee Kaid, professor vid University of Florida, nu är ute :). Titeln är "Handbook of Election News Coverage around the World", och det är den första boken även internationellt som fokuserar på hur medierna i olika länder bevakar valrörelser. Totalt sett innehåller boken 26 kapitel, skrivna av ledande forskare från olika länder. Mer information om boken finns på Routledge’s hemsida. Mot bakgrund av detta har jag idag även uppdaterat sidorna med mina engelska publikationer och om min forskning.
Att arbeta med "Handbook of Election News Coverage around the World" har varit en riktigt intressant och lärorik upplevelse, och det känns fantastiskt roligt att boken nu finns i tryck! Att det är den första boken i International Communication Association’s nya serie med "handbooks" gör att det känns extra roligt, och kommer att bidra till bokens spridning och marknadsföring. Nu hoppas jag bara att boken kommer att bli väl emottagen av forskarsamhället och att den kommer bli flitigt använd inom både forskning och undervisning – och att den kommer öka intresset för jämförande forskning om mediernas valbevakning i olika länder. Sådan forskning behövs verkligen för att öka kunskapen inte bara om hur medierna bevakar valrörelser i olika länder, utan också om vilka faktorer som påverkar och har betydelse för varför mediernas valbevakning ser ut som den gör. Mot den bakgrunden ska det bli särskilt spännande att åka till USA om cirka en månad för att studera de amerikanska mediernas valbevakning, för att sedan jämföra med de svenska medierna och deras sätt att bevaka svenska val.
20 juli: EU-konferens avslutad, ny konferens väntar
Igår kom jag hem från konferensen "Campaign Strategies and Messages, Media Coverages and Effects – A Conference on Comparative Research in the Context of the 2009 European Parliamentary Elections", som jag ordnade tillsammans med Michaela Maier från University of Koblenz-Landau, Tyskland. Konferensens syfte var att skapa ett nätverk för och att uppmuntra och samordna jämförande forskning kring nästa års EU-parlamentsval, och den finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Konferensen var på alla sätt och vis lyckad, och nätverket omfattar nu forskare från nästan alla EU-länder plus ett antal amerikanska forskare med intresse för Europa och jämförande politisk kommunikation: Michaela Maier och Silke Adam (Tyskland), Claes de Vreese (Nederländerna), Aukse Balcytiene (Litauen), Rosa Berganza (Spanien), Baguslawa Dobek-Ostrowska (Polen), Inta Brikse (Lettland), Daniela Dimitrova (USA), Lilia Raycheva (Bulgarien), Frank Esser (Schweiz), Nathalie Gagnere (Frankrike), Carlos Jalali (Portugal), Clifford Jones (USA), Nicolas Demertzis (Grekland) Tom Moring (Finland), Lilia Raycheva (Bulgarien), Ralph Negrine (England), Lars Nord (Sverige), Adam Shehata (Sverige), Mark Ørsten och Anders Esmark (Danmark), Valentinos Polykarpou och Kostas Gouliamos (Cypern), Jolan Roka (Ungern), Franca Roncarolo (Italien), Andra Seceleanu (Rumänien), Gilg Seeber (Österrike), Peter Starchon (Slovakien), Külli Riin Tigasson (Estland), Peter Van Aelst och Jonas Lefevere (Belgien), Lars Willnat och Anette Aw (USA) samt Jaromir Volek (Tjeckien).
Under konferensen formulerades idéer för ett antal konkreta forskningsprojekt, och nu vidtar arbetet med att utforma dem mer i detalj. Det ska bli mycket intressant, och det känns spännande att vara med om att bygga upp ett så omfattande forskningsnätverk för jämförande politisk-kommunikativ forskning kring nästa års val till Europaparlamentet.
Apropå konferenser inleder International Association for Media and Communication Research (IAMCR) idag sin årliga konferens, som i år hålls i Stockholm. Under den kommer jag att presentera tre papers, tillsammans med olika medförfattare. Av den anledningen har jag idag uppdaterat sidorna med mina publikationer och engelska publikationer.
12 juli: Almedalsveckan, ny tidskriftsartikel och ny konferens
Igår kom jag hem från Almedalsveckan och presentationen av årets rapport från SNS Demokratiråd. Seminariet där rapporten – "Medierna: folkets röst?" – presenterades var välbesökt, det ställdes många frågor och diskussionen som följde var mycket intressant. Det kändes därför mycket bra, och det var kul och intressant att återigen träffa och diskutera med de övriga medverkande i boken. Rapporten har kommenterats av bland annat Barometern och Smålandsposten.
Väl hemma låg senaste numret av The International Journal of Press/Politics i brevlådan, i vilket jag medverkar med artikeln "Four Phases of Mediatization: An Analysis of the Mediatization of Politics". Det känns mycket bra att artikeln blev accepterad för publicering, inte minst eftersom den kommer ligga till grund för fortsatt empirisk forskning kring medialiseringen av politiken. Med anledning av den nya publikationen har jag idag uppdaterat sidorna med publikationer 2007-2008 samt med mina engelska publikationer.
Nu är jag hemma några få dagar, men sedan väntar nästa konferens. På torsdag börjar nämligen en konferens som jag arrangerar tillsammans med Michaela Maier från University of Koblenz-Landau, som handlar om nästa års val till Europaparlamentet. Konferensen kommer att hållas i Sigtuna och arrangeras med finansiellt stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Till konferensen kommer cirka 25 forskare från olika EU-länder för att diskutera forskningsidéer och forskningsdesign med fokus på nästa års EU-parlamentsval. Syftet med konferensen är att uppmuntra och samordna komparativ forskning kring den politiska kommunikationen inför EU-parlamentsvalet, och att forma ett internationellt nätverk av forskare som ägnar sig åt och intresserar sig för jämförande forskning i politisk kommunikation. Det ska bli en mycket spännande och intressant konferens som jag verkligen ser fram emot.
6 juli: Almedalsveckan och ny bok
Nu är det dags för årets Almedalsvecka, som i år slår nytt rekord med över 600 programpunkter. En av dessa kommer jag att vara inblandad i; på torsdag ska SNS Demokratiråds senaste rapport presenteras, i vilken jag medverkar med ett kapitel. Temat för årets rapport är medierna och opinionsmätningarna, och i boken medverkar ett flertal ledande svenska och internationella forskare. Det ska bli ett mycket spännande seminarium som jag verkligen ser fram emot. Titlen på demokratirådets rapport är "Medierna: folkets röst?", medan mitt eget kapitel har titeln "Folkets röst eller redskap för journalistiken?" och handlar om medier och opinionsmätningar i de tre senaste svenska valrörelserna.
30 juni: Ny bok
Nu har den senaste boken som jag medverkar i släppts. Bokens titel är "Public Opinion Research Focus", och mitt eget kapitel handlar om kampanjeffekter under valrörelsen 2006. Titeln på mitt kapitel är "Mobilization, Crystallization and Voting Intention Change – Campaign Effects During the 2006 Swedish Election Campaign". Kapitlet bygger på den panelundersökning som Demokratiinstitutet genomförde under valrörelsen 2006. Som en konsekvens av den nya publikationen har jag idag uppdaterat sidorna med mina engelska publikationer och med samtliga publikationer
26 juni: Ny rapport
Idag har jag lagt ut en ny rapport för nedladdning, med titeln "På nyhetsmediernas agendor. En studie av hot och risker i det svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV". Rapporten ingår i och utgör en del av slutredovisningen av forskningsprojektet "Hot på agendan", som bedrivs vid Demokratiinstitutet med finansiering av Krisberedskapsmyndigheten. Rapporten bygger på en mycket omfattande innehållsanalys av över 7000 artiklar och inslag, och utgör den mest omfattande undersökningen av vad som utmärker och vilka nyhetsvärderingskriterier som präglar nyhetsurvalet i en rad ledande svenska nyhetsmedier. Särskilt fokus riktas mot nyheter som handlar om hot och kriser, men rapporten bör vara av intresse för alla som är intresserade av nyhetsvärdering och nyhetsurval. Som en konsekvens av den nya rapporten har jag idag även uppdaterat sidan med mina publikationer.
I övrigt var det nu ett par veckor sedan jag lade ut något nytt boktips. Skälet är lika enkelt som tråkigt: Under de senaste veckorna har jag inte läst något som varit värt att tipsa om. Den bok som jag läser just nu verkar dock mycket lovande, så troligen kommer det ett nytt boktips mot slutet av den här veckan.
23 maj: Nytt paper accepterat
Just nu befinner jag mig i Montreal på International Communication Associations konferens, och tidigare idag presenterade jag och Daniela Dimitrova vårt gemensamma paper "Look Who´s Talking: Use of Sources in Newspaper Coverage in Sweden and the United States". Samtidigt fick jag för någon dag sedan ett annat paper, skrivet tillsammans med Spiro Kiousis och med fokus på de svenska mediernas dagordningsmakt, accepterat till den årliga konferensen med Association for Education in Journalism and Mass Communication (AEJMC). Det känns mycket bra. I övrigt är den nu pågående konferensen mycket givande, och som alltid ger de olika seminarierna intellektuell stimulans och inspiration till framtida forskningsprojekt. En del av dem kommer det sannolikt inte finnas tid eller resurser till, men andra kommer förhoppningsvis bli verklighet. I vilket fall kan betydelsen av sådana här forskarkonferenser knappast överskattas, och just därför tycker jag det är viktigt att skriva papers på engelska. Ju fler svenska forskare som publicerar sig internationellt, desto bättre.
11 maj: Korrektur och böcker på gång
De senaste veckorna har jag ägnat en stor del av tiden åt att läsa korrektur på två nya böcker som förhoppningsvis snart finns tryckta och klara. Den ena boken är "Handbook of Election News Coverage Around the World", som jag är redaktör för tillsammans med Lynda Lee Kaid. Preliminärt kommer den att ges ut i början av juni, och det blir min första engelskspråkiga bok (som inte är en översättning). Den andra boken är "Communicating Politics. Political Communication in the Nordic Countries", som jag är redaktör för tillsammans med Mark Ørsten och Toril Aalberg. Som titeln antyder handlar den om politisk kommunikation i de nordiska länderna, och den kommer att publiceras av Nordicom någon gång under sommaren. Förhoppningsvis ska båda väcka intresse både inom och bortom forskningsvärlden.
Vid sidan av detta kommer de närmaste veckorna innebära en del resande. I slutet av veckan åker jag till Syddansk universitet, för att delta i några seminarier, och veckan därefter åker jag till Montreal för årets konferens med International Communication Association. Båda resorna ser jag verkligen fram emot.
22 april: Stipendieutdelning och morgon-TV
Igår var jag nere i Stockholm för att ta emot stipendiet för min USA-resa från Sverige-Amerika Stiftelsen. Det var en mycket trevlig ceremoni, och det känns fantastiskt spännande att jag får möjlighet att åka till USA för att studera presidentvalet. Ett stort tack till Sverige-Amerika Stiftelsen och till Lage Jonason, som donerade de pengar som gick till mitt stipendium!
Apropå USA-valet medverkade jag imorse i SVTs Gomorron Sverige, för att tillsammans med Karin Pettersson, chefredaktör på Fokus, diskutera resultatet av det Demokratiska partiet primärval i Pennsylvania. Inslaget finns att se SVT play. Mitt grundtema var att det i princip är klart att Barack Obama kommer bli det Demokratiska partiets presidentkandidat, även om Hillary Clinton vann i Pennsylvania. Obamas försprång i antal röster och delegater är för stort för att Clinton ska kunna komma ikapp, under förutsättning att inte någon riktigt stor skandal eller annan omvälvande händelse inträffar. Mediebilden att kampen fortfarande är jämn och öppen är helt enkelt missvisande.
Missvisande är det också ofta när medierna rapporterar om olika undersökningar; om det handlar veckans boktips.
18 april: Till USA som gästforskare
Nu är allting klart: I september åker jag till USA och University of Florida för att gästforska om det amerikanska presidentvalet och mediernas bevakning av det. Detta känns fantastiskt roligt, och jag längtar verkligen. Höstens presidentval kommer att bli oerhört spännande och historiskt, och att få möjlighet att vara på plats att studera det känns som ett enormt stort privilegium :).
Jag är därför verkligen tacksam för det stipendium jag har fått från Sverige-Amerika Stiftelsen, som har gjort det möjligt för mig att åka till USA och Florida som gästforskare. På tisdag kommer stipendiet att delas ut vid en ceremoni i Stockholm, där Stiftelsens hedersordförande kronprinsessan Victoria kommer att närvara, liksom representanter för USA:s och Kanadas ambassader. Det ser jag verkligen fram emot! Mer information om Sverige-Amerika Stiftelsen, övriga stipendiater samt när och hur man söker stipendier från dem finns på Stiftelsens hemsida http://www.sweamfo.se/. Mer information om det stipendium jag har fått finns i det pressmeddelande som Mittuniversitetet skickat ut idag.
Här på hemsidan kommer jag framöver att berätta mer om den forskning jag ska ägna mig åt under de sammanlagt cirka nio månader som jag, tack vare stipendiet, kommer att vara gästforskare vid University of Florida. Innan dess ska jag dock fira och njuta av helgen :)!
26 mars: Många konferenser på gång
Nu har jag nyligen kommit hem från en kortare semesterresa till London över påskhelgen. Det var utan tvekan skönt att komma bort några dagar och få en liten paus från arbetet. Tillbaka igen möttes jag av flera positiva besked, inte minst att jag fått ett paper accepterat till höstens konferens med American Political Science Association (APSA), som kommer att hållas i Boston, och tre papers accepterade till sommarens konferens – som faktiskt ska hållas i Stockholm – med International Association for Media and Communication Research (IAMCR). Det känns mycket kul, även om det innebär att utrymmet för semester i sommar snabbt krymper. Förutom IAMCR i juli och APSA i slutet av augusti ska jag även presentera papers vid ICA:s årliga konferens i slutet av maj och vid Nordic Political Science Associations konferens i början av augusti. Något sysselsättningsproblem lär jag inte behöva lida av, på gott och ont...
I övrigt håller jag nu på och skriver på en rapport inom ramen för det "Hot på agendan"-projekt som jag har bedrivit tillsammans med Lars Nord, Bengt Johansson och Ulf Wallin under de senaste åren. Fokus i den rapport jag nu skriver ligger på nyhetsurvalet i svenska medier under en sammanhängande tremånadersperiod, och den bygger på en omfattande innehållsanalys av över 7000 nyhetsinslag och förstasidesartiklar. Inom de närmaste veckorna hoppas jag kunna berätta mer om detta och om resultaten.
12 mars: Mycket läsning och en kommande europeisk forskarkonferens
För ovanlighetens skull har jag de senaste veckorna inte läst en enda bok. Istället har fokus legat på att läsa tidskriftsartiklar, som en del av arbetet med att utse årets bästa tidskriftsartikel inom politisk kommuniktion. Det arbetet är ännu inte slutfört, men antalet kandidater har nu drastiskt reducerats. Vid sidan av detta har läsningen mestadels handlat om korrekturläsning. Snart hoppas jag dock kunna återuppta bokläsningen, och till helgen räknar jag med att lägga ut ett nytt boktips.
Den närmaste tiden kommer annars ägnas åt att förbereda en europeisk forskarkonferens, som kommer att gå av stapeln i juli. Syftet med konferensen är att förbereda och samordna komparativ forskning kring nästa års val till Europaparlamentet. Titeln på konferensen, som ekonomiskt stöds av Riksbankens Jubileumsfond, är: "Campaign Strategies and Messages, Media Coverage and Effects. A Conference on a Comparative Research Project in the Context of the 2009 European Parliamentary Elections". Ambitionen är att samla en forskare från varje medlemsland i EU som kommer att studera nästa års parlamentsval, och att en så stor del av forskningen som möjligt ska bedrivas med jämförbara metoder och undersökningsinstrument. Det ska bli mycket spännande att arbeta med detta projekt, som genomförs tillsammans med Demokratiinstitutet och Michaela Maier vid University of Koblenz-Landau i Tyskland. Just nu känns nästa års Europaparlamentsval förvisso avlägset, men ett år går fort, och det tar alltid mycket tid att samordna forskningsinsatser i olika länder. Utifrån det tror jag vi ligger helt rätt i tiden, och jag är oerhört glad över att Riksbankens Jubileumsfond valde att stödja projektet.
27 februari: Årets bästa forskningsartikel
Efter att under ett par år suttit med i den kommitté som utser International Communication Associations (ICA) "Young Scholar Award", har jag nu fått ett nytt uppdrag av ICA:s division för politisk kommunikation. Uppdraget består av att, tillsammans med tre andra forskare, utse 2007 års bästa tidskriftsartikel med fokus på politisk kommunikation. Det ska bli mycket intressant och känns som ett hedersuppdrag.
I övrigt har jag nu fått ett exemplar av den nya boken "Varför public service?" som jag medverkar i med ett kapitel, och har därför uppdaterat sidan med mina publikationer samt publikationer utgivna 2007-2008.
24 februari: Hemma igen
Förra veckan var jag i Tyskland och hälsade på min kollega Michaela Maier vid University of Koblenz-Landau. Det var en mycket givande resa inplanerad sedan länge, och vi hann med mycket inom ramen för ett par olika projekt som vi har tillsammans. Tyvärr missade jag dock presentationen av den nya antologin "Varför public service", redigerad av Erik Zsiga och utgiven av Timbro, i vilken jag medverkar med ett kapitel. Mer information om boken kan läsas här. På grund av resandet vet jag inte riktigt vilket mottagande som boken har fått, men med mitt kapitel hoppas jag kunna ge åtminstone ett litet bidrag till en mer saklig diskussion kring public service och dess framtid. Andra medverkande i boken är bland annat Lars Adaktusson, Jan Gradvall och Kerstin Brunnberg.
6 februari: Ny tidskriftsartikel
Nu har min senaste tidskriftsartikel publicerats online av Scandinavian Political Studies, och idag har jag därför uppdaterat sidan med mina engelska publikationer och med samtliga publikationer. Artikeln är skriven tillsammans med Toril Aalberg vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet, och bygger på en jämförande studie av svensk och norsk valjournalistik. Titeln på artikeln är "Election News Coverage in Democratic Corporatist Countries: A Comparative Study of Sweden and Norway". Artikeln är också en del av det internationella forskningsprojektet "Media Systems, News Content, and Public Perception of Political Reality", som leds av Toril Aalberg. För mer information om det, se projektets hemsida.
1 februari: Nya publikationer
Idag fick jag det nya tvåbandsverket "Encyclopedia of Political Communication", redigerat av Lynda Lee Kaid och Christina Holtz-Bacha, i vilket jag medverkar med artikeln "Press and Politics". Det känns väldigt roligt att få vara med i ett sådant sammanhang, och det är ett mycket imponerande verk som redaktörerna har tagit fram tillsammans med forskare världen över. Av naturliga skäl har jag inte hunnit läsa det ännu – och uppslagsverk läser man ju inte på ett vanligt sätt – men jag är övertygad om att det kommer bli ett standardverk. Andra svenskar som medverkar är, om jag inte har missat någon, Peter Dahlgren, Lars Nord, Bengt Johansson, Gunnela Björk och Lennart Weibull. Med anledning av det här har jag idag uppdaterat sidan med mina engelska publikationer och med samtliga publikationer.
Igår fick jag dessutom besked om att jag och Daniela Dimitrova fått en artikel accepterad av tidskriften Journalism Practice, vilket också känns mycket roligt. Antagligen kommer artikeln, som handlar om hur svenska respektive amerikanska tidningar använder sig av nyhetskällor, att tryckas i nummer 1, 2009, så det dröjer ungefär ett år. Om någon som är intresserad av att läsa den innan dess är det bara att skicka ett mail.
21 januari: Nya papers accepterade
Det här är den tid på året då medieforskare världen över väntar på besked om deras papers har blivit accepterade till International Communication Associations årliga konferens. I regel brukar mindre än 50% av alla insända papers bli accepterade, och 2008 utgör inget undantag. Själv fick jag två papers accepterade, vilket känns mycket bra och vilket innebär att jag kommer att åka till konferensen som går av stapeln i maj, i Montreal. Det ena papret är skrivet tillsammans med Daniela Dimitrova vid Iowa State University, och handlar om användandet av nyhetskällor i svensk respektive amerikansk press. Det andra är skrivet tillsammans med Adam Shehata vid Mittuniversitetet, och handlar om hur människors intresse för politik påverkas av vilka nyhetsmedier de tar del av. Om någon är intresserad av att ta del av dessa eller andra papers är det bara att skicka ett mail.
10 januari: Ny bok ute
Nu har en ny bok om EU-parlamentsvalet 2004 precis publicerats. Boken heter "The EU Expansion. Communicating Shared Sovereignty in the Parliamentary Elections", och är redigerad av Lynda Lee Kaid. I boken medverkar jag och Lars Nord med ett gemensamt kapitel, med titeln "Still a Second-Order Election. Comparing Swedish Media Coverage of the 2004 European Parliamentary Election and the 2002 National Election". Av det här skälet har jag idag uppdaterat sidan med mina engelska publikationer och med samtliga publikationer. Boken är utgiven av Peter Lang Publishers och går att köpa via de vanliga bokhandlarna.
8 januari: God Fortsättning
Nu var det verkligen länge sedan jag uppdaterade hemsidan. En kombination av att jag flyttade till ett nytt hus över julen, att Telia ännu inte har lyckats leverera den bredbandstjänst som jag beställde i början av november, och att jag legat sjuk i influensa har gjort att hemsidan känts mindre prioriterad. Men nu när julhelgerna är över och jag börjar bli frisk igen är det dags att ta nya tag, och från och med nu kommer jag börja uppdatera sidan minst en gång i veckan igen.
Det nya året kommer onekligen att bli spännande på många sätt, inte minst med tanke på det kommande amerikanska presidentvalet. När jag skriver detta vet jag ännu inte hur det gick i primärvalet i New Hampshire, men att Barack Obama vann i Iowa gör onekligen valkampanjen extra spännande. Även om jag inte vet exakt hur jag skulle rösta om jag hade rösträtt i USA har jag en mycket positiv bild av Obama; en bild som förstärkts av de två böcker av honom som jag har läst: Dreams from my Father och The Audacity of Hope. Båda böckerna kan starkt rekommenderas om man är intresserad av Obama och hans tänkande.
Annars var det nu ett tag sedan jag läste en bok som har varit tillräckligt bra för att läggas ut som boktips, men flera böcker ligger nu och väntar på att bli lästa. Förhoppningsvis kommer de att vara intressanta och värda att rekommenderas, och i så fall kommer jag att lägga ut ett nytt boktips mot slutet av veckan.
I väntan på det och annat spännande vill jag bara passa på och önska en riktigt God Fortsättning på det nya året!
16 december: Snart jul
De senaste veckorna har jag varit dålig på att uppdatera hemsidan, och det är nu ett par veckor sedan det senaste boktipset. Jag beklagar detta, men för ovanlighetens skull har jag knappt läst någon bok under de senaste veckorna. Fokus har istället legat på tidskriftsartiklar och kapitelutkast till den bok om "Global Political Marketing" som jag är medredaktör för. Före jul återkommer jag dock med ett nytt boktips. Först har jag dock en hög hemtentor som ska rättas.
I övrigt har tillvaron den senaste tiden präglats av undervisning, några bokkapitel jag arbetar på, forskningsansökningar, möten och åter möten, och arbetet med ett så kallat "panel proposal" till nästa års American Political Science Association-konferens. För det mesta har arbetet flutit på bra, men som så många vid den här tiden ser jag fram emot lite julledighet snart.
16 november: Undervisning och en ny undersökning
Den senaste veckan har jag framförallt ägnat mig åt undervisning på en kurs som heter Politisk kommunikation, och som ges för journaliststudenter vid Mittuniversitetet. Vid sidan av det har jag även föreläst om mediernas makt på en gästföreläsning i en kurs om masskommunikation. Föreläsningarna och kontakten med studenterna har varit riktigt kul, och de har stärkt mig i uppfattningen att det är viktigt att både forska och undervisa.
Vid sidan av detta har jag även dragit igång en ny undersökning, som handlar om "Medier och politik i jämförande perspektiv". Lite mer information om den undersökningen finns här. Undersökningen bygger på enkäter till svenska politiker och journalister, och de senaste dagarna har de ifyllda enkäterna börjat droppa in. Även om det dröjer innan vi har fått in alla (eller snarare tillräckligt många) svar, är jag verkligen tacksam för varje politiker och journalist som tar sig tiden att fylla i enkäten. Jag hoppas också att vi ska få in riktigt många svar, och ser fram emot att börja analysera resultaten om någon eller ett par månader.
Apropå internationella samarbeten kommer jag nästa vecka åka till Schweiz, där jag ska kollegor vid universitetet i Zürich och diskutera möjliga framtida projekt. Det ska bli intressant, och kul att besöka Schweiz för första gången.
5 november: Äntligen tillbaka
Sedan jag startade den här hemsidan i februari 2004 har jag uppdaterat den i princip varje vecka, men nu har den inte uppdaterats på nästan en månad. Skälet är lika enkelt som tråkigt: för några veckor sedan kraschade min hårddisk, utan att jag hade någon aktuell backup. Föga förvånande skapade det en mängd problem, och de senaste veckorna tillhör bland de tuffaste någonsin vad gäller arbetet. Bland annat blev jag tvungen att skriva om flera texter som jag redan hade skrivit en gång.
Tack och lov finns det dock företag som är specialiserade på att rädda data från kraschade hårddiskar, och idag fick jag en extern hårddisk med all den data som de hade lyckats rädda. Jag har inte hunnit gå igenom allt ännu, men det verkar som om de har lyckats rädda det mesta, och kanske till och med allt. Det finns knappt ord för att beskriva hur skönt det känns :). En sak är säker – i framtiden kommer jag verkligen vara oerhört noga med att göra regelbundna backups... Man tror inte att det ska hända en själv, men nu vet jag hur oerhört tufft det kan vara om ens hårddisk kraschar.
På något sätt lyckades jag dock hinna med att bli klar med det mesta där jag hade deadlines i slutet av oktober. Dit hör tre papers som nu är inskickade till International Communication Association för granskning. Ett av dem är skrivet tillsammans med Adam Shehata, Mittuniversitetet, och handlar om hur människors politiska intresse påverkas av vilka nyhetsmedier de tar del av. Ett andra paper är skrivet tillsammans med Daniela Dimitrova, Iowa State University, och det jämför hur journalister använder sig av nyhetskällor i USA respektive Sverige. Det tredje papret är skrivet tillsammans med Spiro Kiousis, University of Florida, och handlar om mediernas dagordningsmakt. I slutet av januari får vi besked om de har blivit accepterade eller inte.
Nu när arbetslivet börjar återgå till det normala igen – hoppas jag – kommer jag att börja uppdatera hemsidan mer regelbundet igen. Bland annat kommer jag att lägga ut ett nytt boktips senare i veckan.
9 oktober: Ny tidskriftsartikel
Nu är jag tillbaka i Sverige och Sundsvall igen, och efter diverse strul har jag även fått tillbaka min väska som kom på villovägar. Väl hemma ser jag att det senaste numret av Journalism Studies har kommit, i vilket jag och Adam Shehata medverkar med artikeln "Structural Biases in British and Swedish Election News Coverage". Det är den andra artikeln så här långt som jag medverkar i som jämför valjournalistiken i olika länder, men fler är på gång. Totalt sett har jag nu haft 5 tidskriftsartiklar publicerade i år, vilket är rekord. Idag har jag därför uppdaterat sidorna med mina publikationer och mina engelska publikationer.
Samtidigt väntar några intensiva veckor fram till den 1 november. Om allt går enligt planerna ska jag hinna med att skriva tre papers och ett bokkapitel innan dess, varav tre texter skrivs tillsammans med andra. Det blir en verklig utmaning, men jag hoppas att jag ska hinna med det.
25 september: Fortsatt full fart och nytt år
Ikväll har jag kommit hem från en resa till Mannheim i Tyskland, med syftet att forma en ansökan om ett nytt forskningsprojekt kring professionaliseringen av politiska kampanjer i Tyskland, England, Sverige, Ungern och Grekland. Det var mycket givande, men mycket arbete återstår innan en ansökan är klar, och sedan ska den prövas. Osäkerheten är med andra ord stor, men jag hoppas verkligen att den kommande ansökan ska mötas av framgång. Än så länge finns nästan ingen jämförande forskning om professionaliseringen av politiska kampanjer, så forskningsbehovet på området är stort.
Annars har de senaste veckorna mestadels handlat om skrivande, bland annat om medierna och opinionsmätningarna och effekten av politiska debatter. En del småredigerande återstår, men annars är de texterna klara. Nya papers och artiklar väntar samtidigt runt hörnet: Den första november är det deadline för papers till den årliga ICA-konferensen, och för den bok om "Global Political Marketing" som jag är medredaktör för.
Närmast väntar dock en resa till Göteborg och bokmässan på torsdag, där jag ska delta i ett seminarium kring boken "TV-journalistik i konkurrensens tid", och till Cypern, där jag ingår i en expertkommitté med ansvar för kompetensprövningen av ett antal personer som har sökt tjänster vid ett av Cyperns universitet. Det ska bli mycket intressant, och att åka till varmare breddgrader är aldrig fel.
I övrigt har jag hunnit med att fylla år – 36 år den här gången. Det är märkligt hur fort tiden går, men än så länge har jag inga känningar av någon åldersångest :).
7 september: På benen igen
De senaste veckorna har verkligen varit snurriga. Istället för att åka till konferensen i Danmark och presentera mitt paper tvingades jag tillbringa drygt en vecka till sängs, för att bli av med en av de envisaste förkylningar jag någonsin varit med om. Det känns verkligen mycket tråkigt, eftersom jag hade sett fram emot den danska konferensen, och dess tema om Mohammed-bilder, yttrandefrihet, censur och självcensur är ju mer aktuellt än någonsin.
Sedan några dagar är jag dock på benen igen, tack och lov. Den här veckan har Paolo Mancini, ledande internationell forskare som bland annat skrivit "Comparing Media Systems", på besök, vilket har varit mycket trevligt och intressant. Igår kom dessutom Michaela Maier från Tyskland, och tillsammans ska vi under de närmaste dagarna arbeta på några texter kring de debatt-experiment vi genomförde i samband med valet förra året. Det ska bli mycket intressant och kul.
Nu var det någon vecka sedan det senaste boktipset, men under helgen kommer jag lägga ut ett nytt sådant.
24 augusti: Absurditeter
Imorse när jag läste Dagens Nyheter visste jag inte om jag läste rätt, eller om febern som jag nu dras med gjorde mig förvirrad. Enligt en artikel i DN har miljödomstolen nu utfärdat rökförbud i en privat villaträdgård, därför att grannen irriteras av tobaksröken. Inte ens på sin egen, privata tomt, ska människor alltså få röka utan att myndigheter lägger sig i. Det är absurt.
Lika eller ännu mer absurt är fallet med makarna som båda är fullt friska, men som vägrar att lönearbeta. I Aftonbladet den 6 augusti citeras mannens motivering:, "Konventionellt arbete är uteslutet för mig, samvetsmässigt och intellektuellt, eftersom det framstår som förkastligt både för min egen och för omgivningens välfärd, samt känslomässigt, då det skapar en outhärdlig smärta och nedstämdhet". Därför kräver de kommunen de bor i på socialbidrag, något som de har fått i den kommun de tidigare bodde i.
Dessa två exempel illustrerar att något är fundamentalt fel i Sverige. De illustrerar en brist på personlig frihet och en brist på krav. De illustrerar även att David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land" (2006) har många poänger och förtjänar att läsas av många; därför är det också veckans boktips.
I övrigt börjar nu tempot höjas igen. På måndag ska jag till Stockholm och ett sammanträde med Granskningsnämnden för radio och TV, och tisdag åker jag till Danmark för att vara med och prata på 2007 års Kaj-Munk-seminarium (läs mer här). Där ska jag även presentera ett paper. Idag har jag därför uppdaterat listan över mina publikationer och publikationer på engelska.
17 augusti: Ny tidskriftsartikel publicerad
Nu har senaste numret av Journal of Political Marketing publicerats. Än så länge har jag inte fått papperstidskriften, men elektroniskt ligger det nya numret ute. Det är en special issue med fokus på teoriutveckling, och själv bidrar jag med artikeln "Political Marketing and Professionalized Campaigning: A Conceptual Analysis". Mer information finns här. Idag har jag uppdaterat sidorna med mina publikationer och publikationer på engelska med den nya artikeln.
11 augusti: Nya tidskriftsartiklar
Den här veckan har jag jobbat för fullt igen, med innehållsanalyser av förra årets debatt mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt. Resultatet av den innehållsanalysen ska sedan kombineras med de experiment vi genomförde i samband med debatten, där experimentdeltagarna i realtid angav på en mentometerliknande utrustning om de reagerade positivt eller negativt på det Persson och Reinfeldt sade. Tanken är att detta bland annat ska resultera i en tidskriftsartikel som analyserar effekten av olika retoriska strategier. Såvitt jag vet blir det den första svenska studien av detta.
Apropå tidskriftsartiklar slutade arbetsveckan riktigt bra: I torsdags fick jag besked om att jag har fått en artikel accepterad för publicering i tidskriften Political Studies, och i fredags fick jag besked om att jag fått en annan artikel accepterad för publicering i tidskriften The International Communication Gazette. Det känns riktigt kul och ger extra energi och stimulans inför höstens olika projekt.
6 augusti: Hemma igen
Nu är jag tillbaka i Sundsvall igen, efter att ha njutit av en veckas segelsemester tillsammans med pappa utmed Höga Kusten. Vädret var väl inte det allra bästa, men det spelade mindre roll. Det viktigaste var att få vara ute på båten, segla, umgås och koppla av. För mig finns det ingenting som är lika avkopplande och avstressande som segling.
Att jag sedan inte har fått mer än cirka två veckors semester i år känns givetvis tråkigt, och det skulle vara skönt att få vara ledig någon vecka till. I dag drar dock arbetet igång igen, och med tanke på några deadlines i slutet av augusti finns det ingen mer tid att vila. Det är tur att tiden i Florida gav såpass mycket ny energi.
Någon av de närmaste dagarna kommer jag uppdatera hemsidan med ett nytt boktips och lite annat.
11 juli: Tillbaka i Sverige
Efter drygt sex månader i Florida och en resa som tack vare förseningar och missade anslutningar tog cirka 30 timmar är jag nu tillbaka i Sundsvall och Sverige. Det är inte utan att det känns lite märkligt, men det känns samtidigt bra – även om jetlaggen gör att den dominerande känslan än så länge är trötthet :). Nu väntar dock några dagars vila, en djupdykning in i högen med post som har samlats medan jag varit borta, och träffar med familj och vänner. Det ska bli riktigt kul att träffa dem igen! När jag hämtat mig lite mer från jetlaggen är det sedan dags för nya boktips, och även någon form av sammanfattning av tiden i USA.
4 juli: Grattis USA
Idag är det 231 år sedan som USA presenterade sin "Declaration of Independence" och förklarade sig självständigt från Storbritannien. Amerika gjorde revolution, och lade samtidigt grunden för den demokratiska revolutionen som under 1800- och 1900-talet skulle svepa med sig länder världen över. Utan självständighetsförklaringen hade USA troligen inte kunnat införa demokrati, och hade inte USA infört demokrati, hade världen sett mycket annorlunda ut idag. Nog för att jag tror att demokratin förr eller senare skulle ha gjort sitt intåg i vilket fall som helst, men det förminskar inte USAs betydelse.
Idag finns det många som är kritiska mot USA, och nog finns det mycket som är värt att kritisera. Det finns det å andra sidan i alla länder, och mycket av den kritik som riktas mot USA är svepande, fördomsfull och okunnig. En sak är att kritisera de nuvarande makthavarna, men USA som land är inte detsamma som dess makthavare.
Bortom den dagsaktuella debattens frågor och konflikter, finns det skäl för alla demokrater att vara tacksamma för vad USA har gjort genom historien. Den moderna demokratin föddes i USA och har försvarats av USA i två världskrig och ett kallt krig. Därför finns det all anledning att gratulera USA idag, på dess nationaldag, 231 år sedan landets självständighetsförklaring.
Själv ska jag tillsammans med en kollega och hans familj åka ut till Alachua, en liten stad utanför Gainesville, och fira nationaldagen där. Jag har aldrig varit där tidigare, men staden berömmer sig av att på nationaldagen ha "the largest small-town fireworks" i USA. Det ska bli både kul och intressant att få vara med och uppleva ett traditionellt småstadsfirande av nationaldagen.
2 juli: Nytt rekord i pengajakten
Varje kvartal måste de amerikanska presidentkandidaterna redovisa hur mycket pengar de har samlat in, och nu börjar de amerikanska medierna rapportera hur det gick under det andra kvartalet. Det visar sig då att "vinnaren" är Barack Obama, som lyckades samla in hela 32.5 miljoner dollar. Därmed slog han inte bara Hillary Clinton – som de flesta jag talar med tror kommer vinna kampen om att bli Demokraternas kandidat – utan han slog också ett nytt rekord. Aldrig förr har lika mycket samlats in under ett enstaka kvartal, och aldrig förr har lika mycket samlats in under sex månader året före ett presidentval.
Genom detta kan Obama även känna sig trygg i förvissningen om att medierna kommer fortsätta behandla honom som en seriös kandidat, eftersom de i stor utsträckning använder förmågan att samla in kampanjmedel som en indikator på vilka som räknas.
Apropå detta är det hög tid att Sverige också inför en lagstiftning som kräver att alla partier – inklusive ungdomsförbund, kvinnoförbund och andra sidoorganisationer – öppet och varje kvartal redovisar varifrån de får sina inkomster. Även om pengar inte betyder lika mycket i svensk politik som i amerikansk, är öppenhet alltid det bästa skyddet mot korruption.
25 juni: I amerikansk TV
I lördags var jag för första gången med i amerikansk TV, i ett en-timmes program baserat på ett seminarium jag medverkade i för några månader sedan. Seminariet hade titeln "Facing the Music: Microsoft, Apple and Anti-Trust Law in the EU". Programmet sändes i WUFT-TV, vilket är public service kanalen i Florida. Med tanke på hur svag public service TV är i USA slog programmet antagligen inga tittar-rekord... men några kollegor här hade åtminstone sett det. Typiskt nog missade jag själv det, men det känns ändå lite småkul att nu ha varit med på amerikansk TV.
19 juni: Nedräkningen har börjat
Nu är det mindre än en månad kvar tills det är dags för mig att resa hem till Sverige igen. Det är inte utan att känslorna inför det är blandade. Å ena sidan ska det bli otroligt roligt att träffa familj och vänner igen, och det ska bli spännande att börja arbeta i egenskap av Lubbe Nordström-professor och bidra till att utveckla forskningen och forskningsmiljön vid MKV och Mittuniversitetet. Å andra sidan trivs jag fantastiskt bra i Florida, både personligt och professionellt, och även om det kan vara väl varmt ibland kommer det nog inte dröja länge innan jag saknar värmen. Möjligheten att fokusera nästan uteslutande på forskning är eller har också varit fantastiskt givande, och jag har nog aldrig varit så produktiv som den här våren.
Några saker kommer jag dock inte sakna. Dit hör amerikanskt kaffe :) och amerikanska TV-nyheter. Nog för att jag ofta kan vara kritisk mot den svenska TV-journalistiken och mot att den är mer kommersialiserad än den var förr, men jämfört med den amerikanska TV-journalistiken är den ändå inte särskilt kommersialiserad. Inte heller är svenska medier – åtminstone inte morgontidningarna och TV-nyheterna – lika besatta av Paris Hilton, Anna Nicole Smith eller andra kändisar och deras öden.
Frågan om vad som skiljer journalistik från annat medieinnehåll, inte minst underhållning, är lika viktig att ställa i Sverige som i USA, men gränsen känns utan tvekan tunnare här. Det återstår dock att se hur mycket tunnare den är och vilka andra skillnader det finns mellan svensk och amerikansk TV-journalistik. Därför har jag precis börjat planera för en undersökning som ska jämföra svenska och amerikanska TV-nyheter. Sedan gäller det att hitta finansiering för den, och att arbeta med det är en av arbetsuppgifterna som väntar i höst. Innan dess väntar dock ytterligare några veckor i Florida och sedan semester.
9 juni: Religion och politik
USA är verkligen ett fantastiskt land på många sätt och vis, och jag tycker bara bättre om landet efter att nu ha bott här i ungefär fem månader. Vissa saker upphör dock aldrig att förvåna, fascinera eller skrämma, hur man nu föredrar att se på det. Dit hör religionens starka ställning och sammanblandningen av religion och politik. I veckan som gick blev den frågan aktuell på nytt, när de republikanska presidentkandidaterna möttes i en debatt direktsänd av CNN. En av frågorna som kom upp där var hur de såg på evolutionsläran respektive skapelseberättelsen, och det visade sig då att åtminstone tre av presidentkandidaterna tog avstånd från evolutionsläran. De trodde mer på bibelns skapelseberättelse än på den samlade vetenskapen som stödjer evolutionsläran.
För mig är detta skrämmande och irrationellt, och jag hoppas innerligt att den som till sist blir vald nästa år kommer ta kampen för evolutionsläran och mot irrationella religiösa trossatser. Samtidigt visade en opinionsundersökning i USA Today igår att hela 39% av amerikanerna tror att kreationismen – idén att gud skapade människan i hennes nuvarande form – definitivt är sann, medan endast 18% definitivt tror att evolutionsläran – idén att människan har utvecklats från minde avancerade livsformer till hennes nuvarande form – är sann. Fler tror med andra ord på kreationismen är evolutionsläran. Lägger man ihop dem som tror att kreationismen definitivt eller sannolikt är sann blir summan 66%, medan andelen som på samma sätt tror på evolutionsläran är 53%.
Vad som behövs mot den bakgrunden är inte politiker som själva tror på kreationismen. Vad som behövs är politiska ledare som sätter vetenskaplig kunskap framför religiös tro. Detta är ytterligare ett skäl att hoppas att USAs nästa president är Demokrat och inte Republikan.
8 juni: Public Journalism ur mode?
Idag har jag strukturerat om boktipsen något, och tagit bort "Public Journalism" som en egen kategori. Nu ligger de böckerna i kategorin "Medier och Journalistik". Skälet till denna förändring är helt enkelt att det inte kommer särskilt många nya böcker om public journalism. Denna journalistiska filosofi och inriktning, vad man nu föredrar att kalla det, har uppenbarligen tappat luft efter det stora intresse som den genererade i mitten och slutet av 1990-talet.
På många sätt är det beklagligt, eftersom public journalism bidrog till att väcka en välbehövlig debatt om journalistikens idé, syfte, mål och ansvar för demokratin. Den debatten är lika viktig och nödvändig idag som för tio år sedan, om inte ännu viktigare i en tid av ökad globalisering, kommersialisering och fragmentering av medielandskapen. Böcker inom public journalism – som Petter Beckmans "Riv stängslen", Jay Rosens "What are Journalism For?" och Davis Merritts "Public Journalism and Public Life" känns därför på intet sätt inaktuella; tvärtom förtjänar de att läsas på nytt och kan rekommenderas alla som vill få en djupare förståelse för journalistiken och dess roll i demokratiska samhällen.
2 juni: Ny innehavare av Lubbe Nordström-professuren
Nu är allting klart: Från och med den första juni är jag ny innehavare av Lubbe Nordström-professuren i journalistik vid Mittuniversitetet (läs mer här). Det känns oerhört roligt och spännande :), och jag ser verkligen fram emot att börja arbeta i denna nya funktion. Som professor med en egen "stol" kommer jag få både ökat ansvar och ökade möjligheter att forska, vilket känns stimulerande.
Jag hoppas och tror att detta ska innebära ytterligare möjligheter att bidra till att utveckla en riktigt stark och vital forskningsmiljö vid avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) vid Mittuniversitetet, för att därigenom stärka Mittuniversitetet som ett ledande universitet i Sverige när det gäller forskning och utbildning i journalistik och politisk kommunikation.
En ska kommer dock inte att förändras, och det är min forskningsinriktning. Även fortsättningsvis kommer min forskning att fokusera på journalistiken och på politisk kommunikation som ett samspel mellan politiska aktörer, medieaktörer och medborgare. Jag tycker också att det är viktigt att stärka det samhällsvetenskapliga perspektivet på journalistik och politisk kommunikation, och att tydliggöra det nära samspelet mellan journalistiken och den politiska kommunikationen å ena sidan, och demokratin och dess förmåga att fungera å den andra.
Apropå det: förhoppningsvis kommer insikten att medierna är viktiga för demokratin och dess förmåga att fungera vara stark nu när regeringen har tillsatt en ny grupp för att utreda svensk public service. Ur ett demokratiskt perspektiv vore det förödande om medierna bara betraktades som ekonomiska aktörer, med ansvar enbart för att tillfredsställa ekonomiska krav och kundernas efterfrågan. För den som vill läsa mer om detta kan jag rekommendera tre böcker som jag tidigare lagt ut som boktips: McManus bok "Market-Driven Journalism", Hamiltons bok "All the News That’s Fit to Sell" (läs mer här) och min egen och Anna Maria Jönssons bok "TV-journalistik i konkurrensens tid" (läs mer här).
30 maj: Tillbaka från San Fransisco
Nu är jag tillbaka i Florida igen efter årets ICA-konferens, nöjd men oerhört trött. Av någon outgrundlig anledning bokade jag ett nattflyg hem, med resultatet att jag inte sovit mer än en timme i natt. Bortsett från det har allting dock varit bra. Presentationerna gick bra, det var kul att träffa massa kollegor från olika länder igen, och nya kontakter har knutits som kan leda till framtida forskningssamarbeten och besök. På dessa konferenser blir det oerhört tydligt hur internationell forskarvärlden är, och hur viktigt det är att skriva på engelska och åka på internationella konferenser för att utbyta erfarenheter och idéer samt bygga nätverk.
Dessutom var det kul att få tillfälle att se San Fransisco, en stad som jag tycker var mycket trevlig. Vi hann bland annat med att besöka Fishermans Wharf, Chinatown och Golden Gate-bron, vilket var kul. Nästa år kommer konferensen att hållas i Montreal, därefter Washington 2009 och Singapore 2010.
På grund av konferensen har det inte blivit något boktips på över en vecka, men senare idag eller imorgon kommer ett nytt boktips att läggas ut.
24 maj: Dags för årets ICA-konferens
Nu har jag landat i ett soligt och varmt San Fransisco, där årets ICA-konferens inleds idag. Det ska bli en mycket spännande och intressant konferens, så jag ser verkligen fram emot den. Själv ska jag presentera fyra papers, ett imorgon, två på söndag och ett på måndag. Däremellan ska jag lyssna på så många seminarier som möjligt, och även försöka hinna se lite av själva staden.
18 maj: Ny tidskriftsartikel accepterad
Den gångna veckan har verkligen varit bra på många sätt, inte minst därför att jag både fick ett paper och en ny tidskriftsartikel accepterade. Det paper jag fick accepterat till den årliga konferensen med Association for Education in Journalism and Mass Communication (AEJMC) är skrivet tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida, och det har jag lagt till på sidan över mina publikationer och engelska publikationer.
Tidskrifsartikeln handlar om hur konflikten kring publiceringen av Mohammed-karikatyrerna gestaltades i Dagens Nyheter respektive New York Times, och är skriven tillsammans med Adam Shehata, Mittuniversitetet, och Daniela Dimitrova, Iowa State University. Den kommer att publiceras i Global Media and Communication någon gång nästa år.
Detta innebär att jag nu har fått totalt sett sex tidskriftsartiklar accepterade, utöver de tio tidskriftsartiklar jag redan har publicerat. Det känns mycket bra, även om det ibland är frustrerande att det tar så lång tid från det att en artikel har accepterats tills dess att den väl är publicerad. Ofta får man vänta mellan ett och två år, med resultatet att en artikel ibland kan kännas gammal när den väl kommer i tryck. Vid sådana tillfällen förstår jag verkligen varför en del utanför forskningsvärlden tycker att forskningen är långsam – även om den kritiken ofta borde riktas mot förlagen snarare än mot forskarna.
I vilket fall: Om du är intresserad av att läsa artikeln eller papret är det bara att skicka ett mail till mig.
11 maj: Recension av den nya boken
Igår publicerade Sundsvalls Tidning en recension av min och Anna Marias nya bok om "TV-journalistik i konkurrensens tid". För den som är intresserad kan recensionen läsas här.
29 april: Ny bok om TV-journalistiken
Nu har min och Anna Maria Jönssons bok "TV-journalistik i konkurrensens tid. Nyhets- och samhällsprogram i svensk TV 1990-2004" släppts av Ekerlids förlag. Boken bygger huvudsakligen på innehållsanalyser av nyhetsprogrammen och ett urval samhällsprogram i svensk TV sedan 1990, det vill säga efter monopolets avskaffande, och är den första boken som kartlägger hur TV-journalistiken har förändrats under den tiden. Vilka effekter har konkurrensen haft? Har den svenska nyhets- och samhällsjournalistiken i TV kommersialiserats? Vad betyder förändringarna ur ett demokratiskt perspektiv?
Detta är några av de frågor som undersöks i boken. Med tanke på den debatt som varit kring public service ända sedan regeringsskiftet i höstas, och hur mycket den debatten har präglats av tyckande istället för vetande, känns boken både mycket relevant och aktuell. Jag hoppas därför att den kan bidra till en åtminstone något mer informerad debatt, bortsett från det värde boken har i inomvetenskapliga sammahang. Vi har också försökt skriva den för en bredare publik, och jag hoppas vi har lyckats med det.
Med detta är forskningsprojektet "Etermedier mellan politik och marknad" avslutat, och jag har idag uppdaterat sidan om forskning, publikationer 2007 (där baksidestexten kan läsas) och sidan med samtliga mina publikationer.
23 april: Rothstein har rätt
I dagens DN skriver Bo Rothstein en mycket intressant artikel om hur journalister nyttjar och utnyttjar experter av olika slag, däribland forskare. Den beskrivning han ger känner jag verkligen igen mig i, både som en person som ofta blir kontaktat av medierna och utifrån forskningen om hur nyheter kommer till och relationen mellan journalisterna och deras källor. Som forskare känner jag mig därför ofta kluven när jag blir kontaktad av medierna. Å ena sidan anser jag det är en moralisk skyldighet för forskare att ställa upp och dela med sig av sina kunskaper; som tidigare journalist vet jag också hur viktigt men samtidigt svårt det kan vara att hitta kunniga och bra källor. Å andra sidan har jag många gånger varit med om att journalister försöker pressa fram svar på frågor där jag inte har några särskilda kunskaper, bara därför att de behöver någon källa med en fin titel som säger något, och även om att mina svar har vinklats eller placerats i ett sammanhang där jag inte känner igen mina egna ord. Varje gång det sker finns en risk att ens trovärdighet som forskare skadas.
Ansvaret för detta ligger dock inte enbart hos journalisterna. Jag tycker Rothstein har helt rätt i sin kritik mot journalistiken och hur många journalister arbetar, men samtidigt är det upp till en själv som intervjuad att vara varsam med vad man säger så att risken för att det vinklas eller misstolkas minimeras.
Det är dock inget skydd mot att journalister "stjäl" en forskning eller idéer. Skulle jag råka ut för en sådan sak som Rothstein beskriver i sin artikel skulle jag inte ställa upp nästa gång den journalisten eller den redaktionen hör av sig.
16 april: Media, War & Conflict
Nu är jag tillbaka från mitt besök i Iowa. Trots kylan och blåsten var det ett mycket trevligt och givande besök, och jag hoppas få möjlighet att resa dit fler gånger. Med tanke på att jag och Daniela Dimitrova har flera nya projekt på gång kommer det utan tvekan finnas anledning att återvända.
Apropå forskningssamarbetet med Daniela Dimitrova ska vi i slutet av den här veckan presentera ett paper på en konferens vid Marquette University, på temat "Media, War & Conflict". Med anledning av det har jag uppdaterat sidan med mina publikationer och English Publications. Imorgon kommer jag även att lägga ut ett nytt boktips.
11 april: På väg till Iowa
Imorgon är det dags för mig att tillfälligt lämna värmen och solen i Florida, för att åka till Iowa där det för tillfället bara är runt 5 grader varmt. Det känns nästan som om jag vore på väg hem till Sverige igen :). Bortsett från kylan som väntar ser jag dock fram att besöka Iowa, en delstat där jag aldrig har varit förr men vars primärval spelar en stor roll i amerikansk politik. Väl där ska jag hålla ett par föreläsningar på Iowa State University om "Comparative Political Communication", samt träffa Daniela Dimitrova och jobba på ett par av våra kommande projekt. Det ska bli både kul och intressant.
5 april: Pengar, politik och ny bok på gång
Nu är det bara några veckor kvar tills min nästa bok finns ute i handeln. Boken är skriven tillsammans med Anna Maria Jönsson vid Södertörns högskola, och titeln är "TV-journalistik i konkurrensens tid". Boken bygger på undersökningar av hur nyhets- och samhällsprogrammen i svensk TV har sett ut och förändrats under perioden 1990-2004, det vill säga efter att TV-monopolet skrotats och ersatts av konkurrens. En av de viktigaste frågeställningarna är ifall nyhets- och samhällsjournalistiken har kommersialiserats. Boken kommer att ges ut av Ekerlids förlag i samarbete med stiftelsen Etermedierna i Sverige.
Här i USA handlar den politiska nyhetsrapporteringen de här dagarna mest om hur mycket kampanjpengar de olika presidentkandidaterna har samlat in under det första kvartalet 2007. Summan behandlas som ett tecken på hur konkurrenskraftiga och seriösa kandidaterna är, en bedömning som i sin tur får konsekvenser för hur medierna bevakar dem. Redan nu står det klart att nästa års presidentval kommer att bli det dyraste någonsin, eftersom de summor som redan har samlats in är hela fyra gånger högre än vid motsvarande tidsperiod inför förra presidentvalet! Där kan man verkligen tala om inflation.
Vad gäller Demokraternas kandidater leder Hillary Clinton med 26 miljoner dollar, följt av Barack Obama med 25 miljoner och John Edwards med 14 miljoner. Bland Republikanernas kandidater leder Mitt Romney med 20 miljoner dollar, följt av Rudy Giuliani med 15 miljoner och John McCain med 12 miljoner. Översatt till kronor har med andra ord Demokraternas kandidater samlat in runt 450 miljoner kronor, medan republikanerna har samlat in över 300 miljoner kronor.
Kampen om respektive partis nominering kommer med andra ord bli mycket hård. Baksidan är att pengarna riskerar att bli viktigare än idéerna. Varje gång ekonomisk makt översätts till politisk makt finns det risk att makten korrumperas, och det gäller särskilt när politiker blir beroende av olika finansiärer. Det är ett argument så gott som något för det svenska systemet med offentligt partistöd.
28 mars: Varför tidskriftsartiklar väger tyngst
Nu är arbetet med att use årets vinnare av International Communication Associations (ICA) Young Scholar Award slutfört. Vem som vann är dock inte offentligt; det dröjer till ICA konferensen i San Fransisco i maj. Intressant har arbetet likafullt varit, och det är lätt att bli imponerad över hur produktiva och duktiga många är.
Det som väger tyngst vid sådana här bedömningar – och vid andra bedömningar av produktivitet och forskarframgång i USA – är forskningsartiklar i internationella tidskrifter. Slående är hur många amerikanska forskare det finns som aldrig har skrivit en bok, samtidigt som de har skrivit rader av papers och tidskriftsartiklar. Här framstår Sverige och USA återigen som ett motsatspar.
Skälet till varför tidskriftsartiklar väger tyngst är det som kallas "blind peer-review". Om man skickar in en artikel till en forskningstidskrift går processen till så att artikeln läses av två eller tre andra forskare. De vet inte vem som har skrivit artikeln, och artikelförfattaren vet inte vilka granskarna är. Det enda granskarna har att ta ställning till är artikelns kvalitet. Oberoende av varandra gör de sin bedömning, och är de överens om att artikeln håller tillräckligt hög kvalitet, blir den accepterad och publicerad. Är de inte överens kan en extra granskare kallas in, eller så antas inte artikeln. Även om artikeln blir antagen krävs det dock i regel att den revideras utifrån granskarnas synpunkter, och de revideringarna kan vara mer eller mindre omfattande. Min erfarenhet är dock att den typen av revideringar leder till att slutresultatet blir en bättre artikeln än den som först skickades in.
Den här processen gör granskningen av tidskriftsartiklar hårdare än vid publicerandet av böcker. Även om det finns mindre bra tidskriftsartiklar, gör processen att det mesta som inte håller tillräckligt hög kvalitet sorteras bort. En liknande process tillämpas också vid vissa konferenser, däribland ICA.
Ju hårdare granskning, desto högre kvalitet (som regel) och desto högre status inom den internationella forskarvärlden. Ungefär så ser ekvationen ut, vilket förklarar varför böcker inte har samma status även om de kan vara nog så välskrivna och genomtänkta.
Om det här systemet är bättre eller sämre än det svenska kan man ha olika åsikter om. Själv tycker jag dock att systemet för det mesta fungerar bra, även om det har sina begränsningar. En sak är dock säker: för att den svenska forskningen ska kunna konkurrera internationellt måste den anpassa sig.
11 mars: Published or be Damned
Nu har jag varit i Florida ett par månader, och kan precis som vid min tidigare vistelse här konstatera att det finns stora skillnader mellan USA och Sverige vad gäller forskningsvillkoren. I Sverige finns varken särskilt tydliga morötter eller piskor – i USA finns bådadera.
Om man har doktorerat i Sverige och söker jobb som lektor finns det i grund och botten två möjliga utfall. Antingen får man jobbet eller inte. Får man jobb som lektor (dvs disputerad forskare) kan man dock känna sig trygg i den meningen att man har en fast anställning. Det innebär dock inte att man har särskilt stora möjligheter att forska. I normalfallet ingår bara runt 0-20% forskning i tjänsten – resten av tiden ska ägnas åt undervisning (eller administration). Det finns undantag, och det är alltid möjligt att söka forskningsanslag från olika håll, men flertalet svenska lektorer har bara ett begränsat utrymme för forskning i sina tjänster. Därmed har de också stora svårigheter att hitta den tid som krävs för att skriva forskningsansökningar.
I USA är det helt annorlunda. För det första får man inte en fast anställning. Den tjänst man får är istället treårig, och i den ingår att cirka 50% av tiden ska ägnas åt forskning. Efter de tre första åren ska man utvärderas, och har man varit tillräckligt produktiv får man förlängning med ytterligare tre år. När de tre åren har gått – det vill säga sammanlagt sex år – sker ytterligare en utvärdering. Om den utvärderingen visar att man har varit tillräckligt produktiv, ja då får man fast anställning.
I USA finns med andra ord piskan (om du inte publicerar dig tillräckligt mycket får du sparken) och morötterna (du får fast jobb om du är tillräckligt produktiv, och du har ordentligt med tid i din tjänst för forskning). I Sverige finns varken piskan (du har ditt jobb oavsett om du publicerar dig eller inte) eller morötterna (din forskningstid är i regel mycket begränsad). Till detta kommer löneskillnaderna. I Sverige påverkas din lön knappast alls av hur mycket du publicerar dig, medan produktiva och framgångsrika forskare i USA får betydligt högre lön än mindre framgångsrika kollegor.
Utifrån detta är det kanske inte så konstigt att amerikanska forskare i regel är mer produktiva och framgångsrika än forskare från Sverige och många andra länder. Precis som i så många andra avseenden är USA ett tävlingsinriktat land, där det gäller att vinna eller försvinna. Det är klart att det är tufft för många, men det är lika klart att det leder till bättre prestationer. Den slutsats jag har dragit av detta är att det svenska systemet borde göras om, så att det mer liknar det amerikanska systemet. Det skulle leda till både mer och bättre forskning, vilket i slutändan gagnar hela universitetsväsendet (inklusive utbildningen) och Sveriges konkurrenskraft i den globala ekonomin.
8 mars: Internationella kvinnodagen – vad är det?
Idag är det internationella kvinnodagen, och bor man i Sverige är det svårt att inte påminnas om det. Här i Florida är det annorlunda: Inte en enda av de jag har pratat med idag kände till att det är internationella kvinnodagen; flertalet visste inte ens om att det finns en sådan dag. Uppenbarligen är inte den internationella kvinnodagen så internationell när det kommer till kritan... Överhuvudtaget är det slående hur lite jämställdhetsfrågan diskuteras i medierna. Här skulle man kunna göra en intressant undersökning av hur medierna bevakar jämställdhetsfrågan i Sverige respektive USA.
5 mars: Årets unga forskare
För andra och sista året sitter jag i den kommitté som för International Communication Association ska utse årets unga forskare. Som ung forskare räknas man om det var maximalt sju år sedan man doktorerade, och i år har vi att ta ställning till sju kandidater. Fem personer sitter i kommittén, och var och en av oss ska läsa igenom tre verk av var och en av de nominerade. Sedan ska vi bedöma dem utifrån fem kriterier: konceptuellt tänkande, metodologisk noggrannhet, forskarkreativitet, produktivitet, och löfte om framtida bidrag till forskningen. När var och en i kommittén har gjort sina bedömningar jämförs de. Med lite tur – som förra året – är alla överens, och då är det enkelt att föreslå årets unga forskare.
Hur det blir i år vet jag ännu inte; just nu ägnar jag mig för fullt åt att läsa vad de nominerade har skrivit. Det är mycket intressant, och de nominerade kandidaterna imponerar verkligen. I flera fall har de redan skrivit mer än 30 tidskriftsartiklar, och en av de nominerade har skrivit mer än 60 papers. Däremot har de sällan skrivit mer än någon enstaka bok, vilket understryker att tidskriftsartiklar har ett större värde än böcker i den internationella forskarvärlden. Varför det är så ska jag återkomma till senare, eftersom jag har fått frågan från olika håll.
Här och nu kan jag bara konstatera att svensk forskning ligger efter utifrån de kriterier som tillämpas internationellt. Vill vi att svensk forskning ska ligga i täten är det därför mycket som behöver förändras, framförallt institutionellt men även på individnivån. Även detta finns det skäl att återkomma till.
1 mars: Pengar och underhållning
Igår berättade John McCain att han ställer upp som republikansk presidentkandidat. Någon chock var det knappast – i praktiken har han bedrivit sin kampanj under ganska lång tid, precis som övriga kandidater. Det intressanta är därför inte nyheten i sig, utan var den släpptes: på Lettermans late night-show. McCain valde ett underhållningsprogram, medan andra kandidater – däribland Hillary Clinton – presenterade sin kandidatur på webben. Inte i något fall hittills har de traditionella nyhetsprogrammen varit först med en nyhet om att någon kandiderar inför nästa presidentval, vilket illustrerar hur mycket mark de har förlorat i konkurrensen.
Samtidigt cirkulerar det nu uppgifter i medierna om att nästa presidentval beräknas kosta cirka 500 miljoner dollar vardera för den republikanske respektive demokratiske presidentkandidaten. En person, demokraten Tom Vilsack, har redan dragit sig ur kampen eftersom han inte hade tillräckligt med pengar för att bedriva sin kampanj. Kan man inte ragga ihop uppemot 100 miljoner dollar under primärvalskampanjen räknas man knappast som en seriös kandidat.
I ett sådant perspektiv framstår svensk politik som väldigt traditionell och fri från inflytandet av pengar. Till stor del beror detta på att Sverige fortfarande har starka partier och att politisk TV-reklam inte är tillåten i de viktigaste kanalerna. Politisk TV-reklam är den enskilt största kostnaden i ett amerikanskt val, följt av kostnaden för politiska konsulter av olika slag. Vill vi behålla en situation där pengarnas betydelse i politiken är begränsad, bör Sverige fortsätta hålla politisk reklam borta från svensk TV.
20 februari: Tre år på webben
Idag är det nästan exakt tre år sedan jag lade ut den här hemsidan på webben. Sedan dess har hemsidan besökts drygt 7000 gånger, vilket känns väldigt kul. Det motiverar mig också att fortsätta hålla hemsidan uppdaterad, bland annat genom att kontinuerligt tipsa om intressanta böcker jag har läst och som borde intressera andra som på ett eller annat sätt ägnar sig åt eller är intresserad av politik, medier och demokrati. Sedan starten har jag lagt ut totalt sett 142 boktips, och fler är på väg. Just nu ägnar jag mig dock mest åt att läsa tidskriftsartiklar, vilket är varför det inte blev något boktips förra veckan. I vilket fall är jag glad över intresset, och tar tacksamt emot förslag på hur hemsidan kan göras bättre. Jag vet inte om jag klarar av att göra den särskilt mycket snyggare, eftersom jag är en amatör när det gäller webdesign- och programmering. Men jag kan alltid försöka, och är i vilket fall intresserad av synpunkter på hemsidan, dess styrkor och svagheter. Nu är den iallafall mindre grå än vad den var tidigare :).
19 februari: Presidents Day
Idag är det Presidents Day i USA – en dag för att hedra alla presidenter i det förflutna. I praktiken märks den emellertid inte av särskilt mycket; det är ingen helgdag, utan folk arbetar som vanligt. Istället är den en dag som i stor utsträckning har kommit att handla om kommers, i form av reor och introducerandet av nya produkter. Jag vet inte om det ska ses som en symbol för det faktum att politiken inte är självklart överordnad marknaden här, på samma sätt som den är det i Sverige.
I övrigt har jag gjort några till snabba observationer om USA och skillnaden jämfört med Sverige.
– Det finns fler kyrkor här än vad jag har sett på någon annan plats.
– Här är jag tvungen att visa legitimation nästan varje gång jag beställer en öl, samtidigt som åldersgränsen är 21 år istället för 18 år som i Sverige. Servitriserna brukar be om ursäkt för att de frågar om leg; själv ser jag det mest som en komplimang ;-).
– Den vanligaste propaganda-tekniken i TV-reklamen är "testimonial", det vill säga att "vanliga människor" berättar hur bra en viss produkt är.
– Arbetslösheten är mindre än fem procent, och skyltar med texten "We´re hiring" är mycket vanliga. Tänk om skyltar med texten "Vi söker personal" var vanliga i skyltfönstren för svenska butiker och restauranger.
– Enligt opinionsmätningarna – som man dock inte ska fästa för stor vikt vid så här långt före nästa presidentval – leder Hillary Clinton bland de demokratiska kandidaterna, och Rudy Giuliani bland de republikanska. Än så länge har ingen republikansk kandidat som står lika långt till höger som Bush visat sig stark. Kanske kommer amerikansk politik röra sig mot mitten/vänster i samband med nästa val, samtidigt som polariseringen minskar. Det vore i så fall ett intressant trendbrott.
10 februari: Obama USA:s nästa president?
Precis när jag skriver detta sänder CNN live ett tal av Barack Obama, där han officiellt förklarar att han nu startar kampanjen för att bli USA:s nästa president. Hur stora hans chanser verkligen är – och om USA är redo för en färgad president – vet jag inte, men en sak är säker: hans tal är ett av de bästa politiska talen jag har hört på mycket, mycket länge, troligen någonsin. Det ska bli mycket spännande att följa fortsättningen, och från och med denna stund kommer jag att följa kampanjen med ett hopp om att han ska lyckas bli demokraternas presidentkandidat.